Yarden

Jag har läst Yarden av Kristian Lundberg.

Boken beskrivs så här:

Fångad i en snara av växande skulder söker Kristian arbete på de mest skriftande platser. Till slut får han jobb i Malmö hamn på Yarden, bland uthyrningsföretagets timanställda med sämst arbetsvillkor, ett arbete där man ständigt riskerar att bli kickad från en dag till en annan. Han flyttar bilar under sträng bevakning och i alla väder. Sakta blir återgången till det kroppsarbete som han höll på med i ungdomen en resa tillbaka till barndomen. Men berättelsen blir också en uppgörelse med det moderna arbetslivets villkor.

Kristian Lundberg företar en omvänd klassresa, där åren med författandet plötsligt framstår som ett mellanspel. Han återvänder till den värld han en gång kom ifrån. Men inte av nostalgiska skäl, utan för att det inte finns någon annan utväg.

Yarden är en ganska tunn bok men med ett enormt berörande innehåll. Den handlar om liv som de flesta av oss aldrig ser eller ens kan ana och den skapar stor eftertanke och värk i hjärtat.

Boken börjar så här:
"Det är mycket möjligt att det finns en enkel och logisk prolog till den här berättelsen; om så är fallet är det lika möjligt att jag själv inte kan finna den, eftersom jag står i dess absoluta mitt."