lite pirrigt igen.
Jag jobbar just nu med petandet i manus nummer två. Och peta vet vi ju att man kan göra i oändlighet. Men det tänker jag inte göra, jag tänker snart vara färdig med det. Sedan börjar den eviga väntan, den är inte rolig. Fast då kan jag äntligen börja skriva på något nytt, det ser jag väldigt mycket fram emot. Och så fortsätter jag läsa manus nummer ett.
Dagens redigeringsmusik och del av soundtrack till manus nummer två. Easier to be med Lifehouse.
Jag jobbar just nu med petandet i manus nummer två. Och peta vet vi ju att man kan göra i oändlighet. Men det tänker jag inte göra, jag tänker snart vara färdig med det. Sedan börjar den eviga väntan, den är inte rolig. Fast då kan jag äntligen börja skriva på något nytt, det ser jag väldigt mycket fram emot. Och så fortsätter jag läsa manus nummer ett.
Dagens redigeringsmusik och del av soundtrack till manus nummer två. Easier to be med Lifehouse.
.jpg)
Ja det är nog lätt att fastna i petandet, tror jag, men jag tror du gör rätt i att skippa petet. När allt kommer omkring tror jag inte det är de där ubersmå detaljerna som gör skillnaden hos förlagen. De ser kvaliteten i manuset ändå, tror jag.
SvaraRaderaJag hoppas du har rätt, det måste ju vara berättelsen som är viktigast. I alla fall viktigare än småpet.
RaderaDu kanske blir det där undantaget. Den som inte behöver vänta alls. Jag har hört att såna finns.
SvaraRaderaVilken härlig tanke, tänk om det skulle vara jag.
RaderaVad spännande! Det kliar i fingrarna att få skriva nu, men jag är inte riktigt klar med tankearbetet ännu.
SvaraRaderaSkickar ett stort lycka till med ditt manus!!
Tack snälla du! Det är mycket spännande! Skrivandet innehåller ju så många olika saker att det inte bara är skrivandet som är viktigt.
RaderaSkicka iväg det nu!!
SvaraRaderaLyckospark!
Kramar Anna
Tack snälla du!
SvaraRaderaJa, jag ska försöka! :)
Kramar!