.

.

söndag 27 mars 2011

Jag letar efter diamanter



Det går bra just nu. Jag har hittat lite tid till att skriva nästan varje dag den senaste tiden. Det känns helt underbart. Det är så tillfredsställande att få komma vidare i sin berättelse. Att hitta de rätta orden. Diamanterna. Igår ville mina två äldsta barn göra överraskningsmiddag. Det gjorde mig dubbelt lycklig. Dels behövde jag inte laga mat och dels kunde jag skriva i 1 ½ timme. 1043 ord hann jag gräva fram. Det innebär att skrivandet går framåt och det känns bra på alla sätt just nu. Nu måste jag fortsätta att skriva, jag har fler diamanter som jag måste gräva fram :D

Bilden är lånad från nätet.

7 kommentarer:

  1. Vad fantastiskt att du kunnat skriva så mycket! Jag är så glad för din skull :)

    SvaraRadera
  2. Härligt! Jag känner igen känslan. Skriv på Anneli! Diamonds are a girls best friend har väl aldrig varit mer passande? :)

    Kram Lotta

    SvaraRadera
  3. Vet precis hur underbart det är! Lovely, lovely, lovely!

    SvaraRadera
  4. Toppen! Det är ljuvligt när de dyrbara diamanterna hittas:-) Passa på när fältet ligger redo för skörd ... Kram

    SvaraRadera
  5. Åh vad underbart det låter! Jag blir riktigt avundsjuk!
    kram

    SvaraRadera
  6. Så härligt det låter! Jag önskar att jag kunde stöta på en riktigt stor diamant just nu.

    SvaraRadera
  7. Trillingnöten:
    Tack, snälla du!
    Jag är också väldigt glad :)

    Lotta:
    Det är en helt fantastisk känsla.
    Du har så rätt, diamanter är helt underbara. Både som sten och som ord :)
    Kramar!

    Nilla:
    Visst är det den bästa känslan, ever! :)

    Ebba:
    Japp, ögon och sinne är helt inställda på sökandet :)
    Kram!

    Caroline:
    Det ÄR underbart!
    Kram!

    Annika:
    Nu när Ellinor äntligen har börjat prata med dig kanske det går att hitta en massa diamanter i olika storlekar :)

    SvaraRadera