en helt fantastisk solig och härlig dag.
Krokusen och snödropparna kämpar sig upp i vårsolen. Så underbart!
Så var det då skriv om det du vet igen. Jag tror att det är ett otroligt misstolkat begrepp som kräver lite extra eftertanke och jag tror fortfarande att det är det bästa tipset för att skriva en bra bok. Varför jag tror det ska jag förklara med hjälp av Nathan Englander som beskriver begreppet "write what you know" precis på det sätt som jag tolkar det :
Krokusen och snödropparna kämpar sig upp i vårsolen. Så underbart!
Så var det då skriv om det du vet igen. Jag tror att det är ett otroligt misstolkat begrepp som kräver lite extra eftertanke och jag tror fortfarande att det är det bästa tipset för att skriva en bra bok. Varför jag tror det ska jag förklara med hjälp av Nathan Englander som beskriver begreppet "write what you know" precis på det sätt som jag tolkar det :
För mig handlar det alltid om att omvandla alla de starka känslor man någonsin känt någon gång i livet, för att sedan använda dem i alla typer av berättelser. Självklart ska man inte behöva ha upplevt allt man skriver om, för mig handlar det istället om att använda det jag har upplevt och känt i mitt liv i helt nya påhittade sammanhang i mina manus. Det vill säga alla de fantasivärldar som vi som skriver hittar på, men ändå måste ha en väldigt djup känsla för. Det är vad "write what you know" betyder för mig.
.jpg)
Håller med, det är väl därför alla författare får frågan. "Finns det något av dig i boken" och alla svarar "Jag finns med lite smått i alla karaktärer". Det kommer jag också svara om jag någongång får frågan. ;)
SvaraRadera-gräv där du står- är väl ett recept om något. ;)
Visst är det så, vi använder nog nästan alltid en liten del av oss själva när vi skriver, oavsett vad vi skriver om.
RaderaJa då låter det vettigare. Alltså om man säger att det finns nån del av en själv i det man skriver. Men jag tror ändå inte på själva uttrycket att "skriv det du vet". Jag tycker det är missvisande och då fungerar det inte nåt vidare. Man behöver liksom alltid förklara vad man menar med det. Så kanske hellre då direkt säga det finns bitar av en själv i texten, men att det inte är självupplevt. Fiktion helt enkelt.
SvaraRaderaDet är ju ett problem med just sådana uttryck, att man kan tolka dem på så olika sätt. Egentligen är de ju inte viktigt överhuvudtaget, huvudsaken är att man hittar sitt eget sätt att skriva på och möjligen att beskriva sitt skrivande på.
RaderaDet finns många missvisande uttryck i skrivvärlden tycker jag som begreppet "skriv om det du känner till" men jag förstår vad du menar och håller med. Har jag aldrig upplevt riktig sorg så kan jag heller aldrig skriva om det på ett trovärdigt sätt. Det är ur botten av mitt hjärta jag hittar känslorna att bygga en historia på. Till och med kan jag låna andras känslor och upplevelser om jag har tillräckligt med förståelse och kunskap. Tex hur det är att bli misshandlad. Jag har inte själv blivit det men i min yrkesprofession kan jag hämta den kunskapen och låna andras berättelser om sina erfarenheter. Det är för mig att skriva om det jag vet.
SvaraRaderaSå är det ju, man lånar ut sina egna och andras känslor för att beskriva sina karaktärers känslor och upplevelser. Att ha förmågan att leva sig in i andras känslor är såklart superviktigt, utan den blir det nog inga intressanta och trovärdiga berättelser alls.
RaderaJag håller med Mia, det är ett missvisande råd eftersom det kan tolkas på så många olika sätt. En del författare tar ju detta verkligen bokstavligt och deras karaktärer är praktiskt taget en kopia av dem själva, i varje avseende. Då har det gått för långt.
SvaraRaderaJag håller med, ingen som skriver många olika böcker kan ju ha upplevt precis allt det man skriver om. Däremot kan man ju relatera till känslor och omvandla det till olika händelser i sina manus.
Radera