.

.

torsdag 6 oktober 2011

Fonter och följebrev


Jag läste på Arriba Förlag om manus och började fundera lite över fonter. Själv använder jag Times New Roman för enkelhetens skull.  Arriba skriver såhär:

"Amerikanska manus ska vara skrivna med Courier, men så strängt är det inte i Sverige. Courier är visserligen praktiskt - lätt att läsa och lätt att se fel i - men du kan använda något annat typsnitt om du vill, bara det inte är för snirkligt eller konstigt. Och undvik Times New Roman, dels för att det är fult och dels för att alla har sett det till leda (t.ex. på internet). Du får ett snyggare manus om du tar exempelvis Garamond, Palatino eller Century School­book." 

Nu ska jag försöka bestämma mig för vilken font jag gillar bäst.

Sedan var det det här med följebrevet. Igen! Helt färdig blir man nog inte med det, förrän man skickar iväg det. Kanske skulle man beställa den här boken. Query Letters that Rock.




Annars hittade jag den här sidan. Här finns många tips om hur man ska skriva ett följebrev. Det brevet har fått väldigt mycket plats i mitt liv.

Det som fastnade mest hos mig var "The Hook". Ja, bara namnet säger ju allt. Kroken som ska fånga förlaget.


"The Hook

Your very first line should grab an editor's attention. It must demonstrate that you can write effectively, and that you understand your market.
There are several ways to approach the "hook," including:
The problem/solution hook. This defines a problem or situation common to the publication's audience, then proposes an article that can help solve that problem. Here's an example:

The pet magazine market is an ideal place for newer writers to "break in". However, it is constantly flooded with inappropriate submissions. To break in, one must understand what these magazines want, and what they won't accept. ("Writing for Pet Magazines," sold to Byline.)
The Informative Hook. This usually presents two or three lines of useful information (e.g., facts, statistics), followed by an explanation of how this applies to the target audience. For example:

Thanks to a translation glitch, Microsoft was forced to pull its entire Chinese edition of Windows 95 from the marketplace. Microsoft recovered -- but that's the sort of mistake few small businesses can afford! ("How to Localize Your Website," sold to Entrepreneur's Home Office -- see Sample.)
The Question. Often, this is a problem/solution or informative hook posed as a question, such as:

Did you know...?
What would you do if...?
Have you ever wondered...?
The personal experience/anecdote. Many writers like to take a personal approach, as it immediately establishes the credential of "experience." Be sure, however, that your market uses more personal articles, or first-person accounts, before attempting a hook like this:

Forget-me-nots. I love their wistful name. I love their tiny blue flowers. And yes, I love that growing them is as simple as pie. ("Forget-me-nots: Simply Unforgettable Spring Flowers," by Mary R., sold to Fine Gardening.)
The attention-grabber. The goal of this type of hook is to make the reader sit up and take notice -- hopefully long enough to read the rest of the story. This might be a good "hook" for a query about parachuting in Yosemite:

As I fell from the top of Yosemite's El Capitan, I wondered if my life would truly flash before my eyes -- or if I would stop screaming long enough to notice.

Hooks to Avoid

Certain hooks scream "amateur" and are guaranteed to speed a query to the rejection pile, including:
  • The personal introduction. Never start with a line like "Hi, my name is John, and I'd like to send you an article about..." Don't offer irrelevant information, such as "I'm a housewife and mother of three lovely children. Recently I decided to pursue my lifelong dreamof writing..."

  • The "suck-up" hook. Yes, editors want to know that you've read their publication, but they also want you to prove it by offering an appropriate query -- not by saying, "I've been a subscriber for 20 years and just love your magazine..." (This is even less effective if your query goes on to prove that you've never actually read the magazine!)

  • The "bid for sympathy". Don't tell an editor that you've never been published before, or that you need to sell this piece or your children will starve.

  • The "I'm perfect for you" hook. Never sing your own praises: "I am a highly experienced professional and will be an asset to your magazine". Don't inform the editor that your article is "perfect" for his readers. Never declare that your article is "wonderful" or "fascinating." Prove it -- with a good query.

  • The "I'm an amateur" hook. Never announce that you have never been published before, or that you've tried to sell the same article to 20 other magazines, or that your writing teacher (or mother or spouse) suggested that you send this to a magazine. Even if you haven't sold anything before, you can still act like a professional." 

11 kommentarer:

  1. Eeeh, jag använder också Times New Roman...
    Bäst jag kollar in de där andra alternativen.

    Och jag börjar fasa för det där följebrevet...=/

    SvaraRadera
  2. Men herre jösses! Verkar inte bara vara bara att få en bok utgiven!

    SvaraRadera
  3. Det där med fonten har jag märkt med, i USA råder alla till att använda courier, och TNR ses som väldigt utsliten. :) Sedan får man ju inte glömma att de måste hitta en AGENT först, och de skickar inte alltid med utdrag ur manuset, så där gäller det verkligen att WOW'a agenten så att de ber att få läsa en del ur det. Även när man skickar med ett kapitel eller så, så händer det tydligen allt som oftast att agenten inte ens läser det utan dömer ut en på följebrevet. Så jag har en känsla att det är ÄNNU viktigare för dem att sticka ut i brevet.För att inte nämna att de konkurrerar med långt många fler än vad vi gör :)

    SvaraRadera
  4. Meh, jag gillar ju TNR. Garamond är iofs riktigt trevlig också. :)

    Här är ett hett tips vad gäller följebrev: http://queryshark.blogspot.com

    SvaraRadera
  5. Den där boken verkar bra. Recensera den gärna om du slår till och köper den...

    SvaraRadera
  6. Nilla:
    Det kanske slutar med Times New Roman i alla fall, men jag ska testa lite först :)

    Du ska inte fasa för följebrevet. Det löser sig i slutänden och det låter ibland lite svårare än det egentligen är. Eller så gör man det svårare än det är :)

    Märta:
    Nej, det ska gudarna veta! :)

    Katarina:
    Det verkar finnas många regler i USA. På gott och ont. Ju fler regler, ju sämre frihet men också lättare att veta hur man ska göra.

    Emma:
    Jag gillar också Times N R, men det är kul att testa något nytt ibland :)

    Tack för tipset, jag ska titta in där.

    Annelie:
    Om jag köper den, så skriver jag vad jag tycker om den :)

    SvaraRadera
  7. En fråga till: Börjar du med baksidestexten till romanen (för att fånga intresse direkt) eller med presentationen av dig själv? det mest logiska verkar ju vara att börja med en kort presentation av sig själv, men då blir det ju svårt att praktisera det där med "the hook", vilket ju måste vara något som själva beskrivningen av romanen står för...

    SvaraRadera
  8. Åh vilka superbra tips! Noterar dem alla!

    SvaraRadera
  9. Det var då första gången jag hörde att man inte skulle använda Times! Tvärtom brukar förlagen säga att de vill ha i Times ..

    SvaraRadera
  10. Garamond är def mitt favvotypsnitt. :-)
    Times... är verkligen för trist, det står jag inte ut med hi hi... kram!!!

    SvaraRadera
  11. Katarina:
    Du har helt rätt i att man inte borde börja med en presentation av sig själv, om man inte har något helt fantastiskt att berätta förstås. Jag avslutar med att skriva om mig själv och gör det väldigt kort. Jag börjar med baksidestexten.

    Trillingnöten:
    Bra tips kan man alltid behöva! :)

    My Myself and I:
    Jag har också en känsla av att de ofta vill ha Times N R. Huvudsaken är väl att det är lättläst kanske :)

    Caroline:
    Man vill ju skriva i en font som man själv gillar :)
    Kram!

    SvaraRadera