Kors i taket

Idag har jag lyckats lägga in en del ändringarna i mitt manus i dokumentet. I 40 sidor närmare bestämt. Det känns så skönt och det närmar sig slutet med stormsteg. Läskigt och fullkomligt underbart. Jag är redo att låta den här berättelsen få stå på egna ben nu.  Jag måste erkänna att jag själv är redo för nya vägar, nya berättelser. Den här har levt i mig och med mig så länge nu. Missförstå mig inte, jag tycker väldigt mycket om den fortfarande, det är bara det att man nog ska skiljas åt innan man tröttnar på varandra. En liten separation på prov. Sedan får den gärna finnas hos mig för alltid igen.

Anledningen till att jag kunde skriva och redigera alls, är underbara dottern och maken. Ja, alla har faktiskt dragit sitt lilla strå till stacken. Dotter har bytt alla våra lakan. Och de är många i vår familj. Maken har städat så att det blänker och skiner i vårt hem. Småkillarna har städat på tomten. Äldsta killen har plockat undan. Vi får en övernattningsgäst om en liten stund. Makens bror kommer på snabbvisit. Det ska bli riktigt trevligt.

Min älskade familj, ni gör mitt liv lättare, så mycket bättre och så mycket rikare!