Min vila från mitt första manus blev mycket kort. Jag fick feedback på mitt första manus idag. En feedback som jag är enormt tacksam över. Och som gjorde mig lycklig. Genast var jag tvungen att öppna dokumentet för att fundera vidare. Det är bra. Jag vill verkligen bli färdig med det manuset nu. Jag skrev de första orden i det på Mallorca i februari 2009. Många, många ord har ändrats, tagits bort och lagts till sedan dess. Det här manuset har verkligen fått vara som en fantastisk lärotid och utbildning för mig.
Så vilken feedback fick jag då? Mycket bra. Överlag fungerar berättelsen mycket bra och det verkar som om jag når fram och berör. På riktigt. Det får mina ögon att tåras och kroppen att vilja dansa. Kanske kommer det alltid att att finnas kvar ett litet MEN. Jag tror faktiskt det. Jag tror att de flesta böcker kan ändras på ett eller annat sätt. En bok ska ju läsas av många människor. Människor som med sina egna unika livserfarenheter kommer att uppfatta orden på olika sätt. Det är ju det som är så spännande. Jag skulle vilja prata med alla mina läsare och få veta hur just de uppfattar min berättelse.
Idag har jag därför tittat lite på en del av mina MEN. Hur de kommer att ändras vet jag inte riktigt än. Men det pågår. En ständig spiral av ord som ska användas och vridas så att de kan säga precis det jag vill.
Idag är känsloläget såhär i mitt manus. Ludovico Einaudi kan på ett unikt sätt ge liv åt ord och känslor:
Gott att du håller tågan uppe och kämpar på både med 1 och 2.
SvaraRaderaJag är värre än du:-) - började med min 1:a 2008 i januari - fortfarande inte antagen - men jag skickade in senare än du - i december 2010 ... vi får hoppas tillsammans:-)
Kramar
Det är ju så fantastiskt med feedback! Vilken enorm tur du hat som kan få det!
SvaraRaderaJa det är verkligen sant att det alltid kvarstår ett "men". Säkerligen gör det så för alla. För tills en bok är publicerad kan man ju ändra den hur mycket som helst. Läsare 1 tycker en sak och läsare 2 en annan. Man får helt enkelt bestämma sig en dag för att man är färdig.
SvaraRaderaEbba:
SvaraRaderaKlart jag kämpar på, för mig finns det inget annat val :) Och, det är klart vi hoppas tillsammans - tillsammans går allt mycket lättare.
Många kramar!
Trillingnöten:
Ja, jag har tur. Det är inte alltid lätt att hitta någon läsare som vågar vara är ärlig. Utan feedback är det svårt att komma vidare.
Hanna:
Det måste ju vara så. Det jag funderar på ibland är om man, när boken väl är publicerad, fortfarande letar fel och blir irriterad över dem, eller om det verkligen går att lämna den i det skick som den publiceras i? Alla tycker ju olika, om man skulle ändra i den varje gång någon tycker något, så skulle man verkligen ALDRIG bli färdig. Dessutom skulle det säkert bli en väldigt rörig berättelse :) Man måste till slut lita på sig själv och det man skrivit.
Härligt med positiv feedback Anneli och vilken skön känsla att veta att du är på rätt väg. Heja dig!
SvaraRaderaDet är intressant det där med vilket enormt abete det ligger bakom skrivandet av en bok. Jag får ofta frågor kring hur det går med skrivandet och om jag inte är klar med min bok snart. Jag brukar svara att det går bra men att det är en lång väg kvar. Vilket stämmer, men jag ger mig inte in i diskussionen om att det faktiskt kan dröja väldigt länge innan den är klar. Att det är ett hantverk som kommer ta sin tid. Och att det får ta den tid det tar. För mig är det en trygghet att ha gått igenom arbetet med att skriva examensarbete då jag studerade vid Högskolan. Den erfarenheten lärde mig att ha tålamod med mitt skrivande, disciplin, vara självkritisk, lära mig hantera kritik och att redigera, redigera och åter redigera tills jag verkligen gjort mitt yttersta. Och kanske det viktigaste av allt: "to kill your darlings". För oj, vad det svider när någon talar om för dig att den text du själv är mäkta stolt över måste bort. Att texten kommer att lyfta när den plockas bort. Att svära högljutt men att efter en tid inse att det var det rätta att göra. Jag är tacksam för de erfarenhetera och ser att jag har nytta av dem nu i arbetet med att skriva min bok.
Ha en riktigt fin helg Anneli!
Kram Lotta
Lotta:
SvaraRaderaDet närmar sig och det känns väldigt spännande.
Jag håller med om att man nog inte kan veta, hur mycket jobb som ligger bakom en bok, om man inte själv har skrivit en :) Man ska skriva, redigera, läsa igenom, skriva mer, redigera, läsa, ta bort, flytta, skriva, redigera, läsa redigera osv, osv! :) Sedan skickar man in till förlag och blir refuserad och så börjar man om från början igen. Och ändå är det fantastiskt och helt underbart :D
Det är bara att kämpa på för om man reser sig upp, och jobbar vidare tillräckligt många gånger, så kommer man att lyckas!
Jag önskar dig också en en härlig helg!
Kram!