Snart

Om några timmar ligger vi här! Det ska bli så skönt att få värma upp alla stelfrusna leder. Det ska bli så härligt att få vara riktigt nära hela min familj i två veckor. Som vanligt går charter på tider när ingen vettig människa är vaken. Vi ska upp i ottan, det känns sådär men när man vet vad som väntar så....

Farväl du kalla nord för ett tag, nu ska både min kropp och själ få sol, värme och vila.

Det kan jag behöva. Efter tre veckor fick jag min första refusering av barnboken. Trist som tusan!  Men, men, det är fyra förlag kvar, så någon måste väl kunna se hur lysande den är :D

Om att vänta

I fem månader har jag väntat på svar från två förlag. Hur kan man låta bli att spekulera? Är det ett dåligt eller ett gott tecken? Är det många som läser mitt manus just nu eller ligger det bara i en stor hög och samlar damm? Och så alla historier om borttappade eller bortglömda manus. Klart det skulle kännas snopet om det bara försvunnit någonstans.

Det är tre veckor sedan jag skickade barnboksmanuset till förlag. Går det fortare att hantera ett barnboksmanus på bara några sidor, eller tar det lika lång tid?




Anyway, det är mycket på gång nu ändå. Det är ju inte så att jag saknar sysselsättning precis medan jag väntar. Just nu skriver jag på en saga och två romaner. Hur gick det till egentligen. Jag skulle ju göra en sak i taget för att det inte skulle bli så att inget blev avslutat. Men jag måste ju ta tillvara på alla berättelser som dyker upp. Jag testar ett nytt system ett tag. Skriver ner allt efterhand som det kommer. Jobbar med det som känns roligast och mest intressant. Jag kanske kan skriva flera berättelser parallellt. Det skulle vara spännande.

På fredag ska jag äntligen få lapa sol igen. Det ska bli ljuvligt. Särskilt som det har blåst en iskall vind som kryper ända in i märgen här i Skåne de senaste dagarna. Elementet fungerar inte i arbetsrummet längre så där går knappt att sitta. Det får fixas när vi kommer hem. Av strykning blir man varm :) Nu åter till packningen!

Vår dag

Det är en alldeles speciell dag idag. Det är vår bröllopsdag. Maken och jag har varit tillsammans i 28 år och gifta i 14. Var alla åren har tagit vägen har jag ingen aning om, men vi är lika kära nu som då. Vägen hit har varit en fantastisk resa som jag är så lycklig över att få vara med på. Nu ser jag fram emot många nya härliga år tillsammans.

Det är hektiska tider som det alltid är hos oss dagarna innan vi ska resa, så dagen har till största delen tillbringats med att stryka kläder. Samtidigt har jag sett gamla inspelade avsnitt av Lost. Skrivandet ligger helt på is idag, men igår lyckades jag skriva ner hela början och slutet på Ett liv. Det är så spännande och jag längtar efter att få veta vad som ska hända där emellan.

Nu blir det champagne, sen middag och myskväll när barnen kommit i säng.

Ett slut

Å hej å hå, vad tiden går! Maken tycker att det är dags att börja packa nu. Vi åker till Teneriffa på fredag. Han har nog rätt men det är så mycket jag vill hinna innan. I dag var promenaden isande kall (som synes på bilden). Trots det så dök slutet upp på den berättelse som jag berättade om i går. Vilken häftig känsla! Nu har jag skrivit början och ska försöka hinna skriva slutet. Sedan är det bara de cirka 60 000 orden där emellan kvar. Men jag är så spänd på att få veta vad som ska hända i de 60 000 orden. Hoppas jag hinner skriva lite på resan. Med fyra barn ständigt runt mig känns det som en ganska utopisk önskan. Men skam den som ger sig.

Så nu, skriva slutet på manuset som går under namnet Ett liv. Tvätta den sista maskinen sommarkläder. Stryka. Börja packa. Fira alla hjärtans dag med familjen.

Jag ser dig.

Jag tror att jag snart får dra ner på mina powerwalks, för nya berättelser poppar ständigt upp under dem och staplar upp sig en efter en. Jag blir smått frustrerad för att jag inte har tillräckligt med tid för att skriva dem färdiga så fort som jag önskar. Jag vet snart inte hur jag ska hantera dem. Jag har skrivit ner det som dykt upp på papper förut men jag känner att jag nog får göra ett eget dokument för varje berättelse och skriva alla de ord som redan formats i mitt huvud. Sedan får den ligga och vänta på sin tur.

Idag kom de första två meningarna som triggades fram av en människa som jag passerade idag.

Jag ser dig. Ser du mig?

Ska bli kul att se vad jag och musiken kan göra med det.

En ganska otrolig historia

Man måste fortsätta att tro! :D
Själv har jag redigerat mitt manus färdigt idag. Nu har jag fortsatt en del funderingar kring hur jag ska gå vidare.

Den livgivande solen

I morse smög sig solen genom persiennerna. Jag fick känna den känslan som varit borta i så många månader. Den speciella känslan som man får av att vakna när solen träffar ansiktet. Plötsligt vet man precis hur det känns när det är vår även om den fortfarande är en bit bort. Det är 5 grader kallt och det ligger lite snö på marken igen. Men nu har känslan börjat ta plats i kroppen och hoppet om solen, ljuset och värmen har definitivt kommit för att stanna. Det är en fantastisk känsla!

Viktigt

Det har blivit lite för mycket, eat, pray and love för min del de senaste åren. Så nu är det dags för lite, diet, pray and love istället. Kanske är det också början till en ny berättelse. Konceptet är ju redan vedertaget. Nu ska jag bara hitta min egen vinkling på saken. Två flugor i en smäll. Jag blir smärt och tjusig OCH så skriver jag bästsäljaren som säljs över hela världen, Diet, pray and love, och bli snuskigt rik. Så får det bli och så får det vara!

Varför skriver du?

Så många underbara tankar och anledningar till att skriva!

Själv skriver jag för att jag måste. För att huvudet är fullt med berättelser som vill komma ut. För att orden är magiska. För att det inte finns ett bättre rus än att skapa världar och känna fingrarna dansa över tangenterna. För att orden gör mig yr och varm och champagnebubblande lycklig. För att det gör mig till en mer harmonisk människa.

Varför skriver du?

Osannolik talang

Det finns talang och det finns TALANG. Själv lyfter jag nästan från stolen när jag lyssnar på henne. Hon heter Jackie Evancho och är 10 år!!!???

En saga

I dag har det gått som en dans med både skrivandet och redigerandet. Jag känner mig så nöjd. Tyvärr på bekostnad av den dagliga powerwalk som jag försöker att ta varje dag.  Jag fastnade helt bland orden.  Men vad gör väl det en dag som denna. Jag har nu bara 40 sidor kvar att redigera. Men framför allt har jag börjat på sagan som jag berättade om här. Sagotemat har förbryllat mig en aning, i alla fall när det gäller språket. Jag har börjat skriva och så får jag se hur jag tycker att det flyter och om orden är tillräckligt magiska. Än så länge är jag nöjd och jag tycker att det känns precis så sagolikt som jag har tänkt mig. Det är så spännande att börja på något helt nytt och jag ser verkligen fram emot att få se var berättelsen tar mig den här gången.

25 frågor om mitt skrivande

Annelie uppmanade till att vara med i denna enkät om skrivande. Jag tycker att det var intressanta saker att fundera över så här kommer mina svar.

1. Hur gammal var du när du lärde dig att skriva?
När jag började i skolan. Kanske började jag lite smått i lekskolan.

2. Tyckte du om att skriva uppsats i skolan? Kommer du ihåg något du skrev under skoltiden t.ex. en uppsats eller berättelse. Vad handlade den om?
Ja, det gjorde jag. Men inte så att jag minns det som extremt roligt, så som jag tycker om att skriva idag. Minns ingen särskild.

3. Hur kommunicerar du bäst – muntligt eller skriftligt?
Med vänner och familj, muntligt såklart. Annars gärna i skrift.

4. Har du skrivit dagbok någon gång? Berätta någonting om ditt dagboksskrivande.
Ja, jag började en gång, den hette Henrietta. Kära Henrietta.... :) Men jag fastnade inte för det alls.

5. Har du någon skrivande förebild? Vem?
Nej, inte direkt. Jag gillar särskilda böcker snarare än författare. När jag var ung läste jag allt av Sidney Sheldon, det har jag inte gjort på många år. Aprilhäxan av Majgull Axelsson var mycket bra och så Igelkottens elegans av Muriel Barbery. Paulo Coelho är i så fall någon som jag läser allt av. Det finns många bra böcker.

6. Vänsterhänt eller högerhänt?
Höger.

7. Vad karakteriserar dig som skribent? Styrkor och svagheter? (Skriver du snabbt? Långsamt? Kontrolläser du din text under skrivandets gång eller efteråt? Kontrolläser du överhuvudtaget? Skriver du bra under press t.ex. om du har en deadline? Skriver du kortfattat eller har du svårt att begränsa dig? Föredrar du att skriva på dator eller för hand?)
Jag skriver snabbt vilket tyvärr ger en massa slarvfel. Tanken går fortare än jag hinner skriva. Jag kontrollläser inte under skrivandets gång. När jag ska fortsätta skriva en annan dag går jag tillbaka och läser det sista jag skrev för att komma in i berättelsen igen. Jag tror att jag skriver sämre under press men jag vet inte eftersom jag har inte har haft någon deadline. Jag tror att jag är hyfsat kortfattad. Skriver definitivt helst på dator. Annars skulle jag skriva så fort att jag inte skulle kunna läsa vad jag skrivit :)

8. Vilken text, av allt du har skrivit under årens lopp, är du mest nöjd med?
Min första roman och min första barnbok. Självklart! Annars en dikt som jag skrev till min yngste son till hans dop.

9. Har du upplevt ett riktigt skrivflow (dvs. när du har varit så inne i skrivandet att du glömt bort tid och rum) någon gång? Berätta!
Hela tiden! Så fort jag skriver. Som tur är så märker maken när jag försvinner in i min text och ger då barnen mat och tar hand om dem under tiden.

10. Har du upplevt en rejäl skrivkramp? När? Hur kändes det?
Nej. Min skrivtid är så begränsad att jag skriver så det glöder när jag väl sätter mig.

11. Har läst en text som du önskar att du hade skrivit själv? Vilken? Varför?
Nej, det känns inte särskilt konstruktivt. Däremot kan jag inspireras av väl skriven text.

12. Vilken typ av text tycker du bäst om att skriva (t.ex. novell, krönika, blogginlägg osv)?
Romaner och barnböcker. Att skriva blogginlägg är väldigt kul också, och kommunikationen mellan bloggarna.

13. Feedback: Minns du något som en responsgivare har tipsat dig om (vad gäller ditt skrivande). Har du fått respons som du aldrig kommer att glömma?
Nej, det är inte så många som har  läst mina texter. Det är i så fall på bloggen som jag får mycket positiv respons på det jag skriver där. Det känns helt fantastiskt!

14. Har du författardrömmar? Har du påbörjat en roman någon gång (och kanske avslutat den?)
Ja, det skulle vara otroligt kul att vara författare. Att skriva är det absolut roligaste som finns. Jag har skrivit en roman som ligger och väntar på sin dom hos två förlag. Sedan har jag skrivit en barnbok som precis har skickats till förlag. Nu har jag två romaner som är påbörjade och som ska skrivas färdigt.

15. Har du varit med i en skrivtävling?
Nej, det är inte riktigt min grej. Men man vet aldrig, det verkar spännande med alla olika teman. Utmanande.

16. Har du blivit publicerad någon gång?
Nej, har aldrig försökt.

17. Bloggar du? Vad tycker mest om att skriva om i din blogg – har du ett favorittema?
Ja, det är verkligen kul men en aning tidskrävande :) Jag skriver om allt möjligt som dyker upp i livet. Men mest skriver jag om att skriva.

18. Hur ser din handstil ut? Beskriv!
Korrekt, lättläst med stora bokstäver. När jag skriver fort, superslarvigt. Har alltid velat ha en vacker handstil.

19. Var hittar du inspiration till ditt skrivande? När blir du inspirerad att skriva?
Överallt. Hela tiden. Det finns berättelser precis överallt.

20. Vad tycker du är svårast med att skriva?
Att jag inte har tillräckligt mycket tid för att skriva.

21. Var sitter du helst när du skriver? Har du en favoritplats?
Vid en dator var som helst. Bara jag har tillgång till hörlurar med musik.

22. Har du några favoritord när du skriver s.k. “darlings”?
Nej inga speciella ord överlag. I den roman jag har skrivit nu, så blev det lite för många av vissa ord men de hänger ihop med just den berättelsen.

23. Är du en språkpolis? Brukar du reagera på andras skrivande? Har du några “allergier” när du läser andras texter? Vilka?
Nej, jag bryr mig inte alls. Visst kan jag reagera om det är fel men innehållet i texten är det viktiga för mig.

24. Gemensamma skrivprojekt: Är du duktig på att skriva tillsammans med andra t.ex. grupparbeten?
Jag vet inte men jag skriver nog bäst själv.

25. Vilket språk föredrar du att skriva på?
Svenska.

Redigering

Idag har jag redigerat och har kommit drygt halvvägs. Jag har inte ändrat på så mycket i berättelsen men förfinat och hittat småfel. Själv känner jag precis som Anne Rice i klippet ovan att jag behöver hålla mig till den ursprungliga berättelsen och lita på min instinkt. Det var den berättelsen jag ville berätta och det är den jag håller fast vid.

Det är inte lätt när man är novis att hitta rätt väg för sig själv. Man lyssnar på tips och försöker att hitta rätt i allt som sägs. Jag har känt en osäkerhet i att jag inte kunnat ändra i min berättelse. Inte känt att jag har gjort på rätt sätt. Nu har jag, tack vara Anne Rice, fått bekräftat att jag inte alls gör fel utan att jag gör det på det sätt som fungerar för mig.

Stormy weather

I natt blåste det rejält här i Skåne. Det kändes nästan som man var mitt i cyklonen i Trollkarlen från Oz. Soptunnor åkte omkring. Vår välte så att det låg pappersförpackningar över hela trädgården. Inte så kul. Grannens stora elgrill låg omkullvält och det ligger nerblåsta trädgrenar lite överallt. Det känns skönt att kunna vara inomhus när det blåser så förskräckligt mycket.

Idag när jag gick min powerwalk blåste det inte lika mycket, men det räckte till nere vid havet. Då fick jag en idé till ett nytt manus. En mening som ger den röda tråden poppade upp. Så vad grundar sig idén på då, kan man fråga sig? Stormen såklart, kanske inte helt otippat. Det ska bli intressant att utveckla den tanken. Mitt enda problem är som vanligt tid. Grytan med alla mina manusidéer kokar och hotar hela tiden att koka över om jag inte tar tag i alla bra idéer som finns i mitt huvud. Ett antal fler timmar per dygn skulle hjälpa.

Grattis Malin!

Äntligen händer det en massa fantastiska saker för Malin. Hon har bland annat skrivit på bokkontrakt idag. Nu Malin, nu börjar det på riktigt! Nu är det bara att ta ett hårt tag i handtaget framför dig och hänga med :D

Grattis Malin och Skål!!!!!

Bilden är lånad från nätet.

Lika och olika

När man väntar så länge att man nästan glömmer att vänta. Då behöver man påminna sig om att man faktiskt har skickat in sitt manus för en fällande eller friande dom.

Tänk vad många sätt det finns att skriva på. Så många tankar, meningar och ord som flyger omkring i universum. Det är en häftig känsla. Själv tänker jag mig en fjäril som flyger omkring och landar än här och än där och sprider ord mellan tankar i hela universum.

Styggelsen

Jag måste erkänna att jag drog mig för att läsa Styggelsen av Amanda Hellberg. Jag visste att handlingen var otäck och jag som läser på kvällarna var rädd att jag inte skulle kunna somna efteråt. Bitvis var det precis så det blev. Här finns ren ondska och övernaturliga väsen. Språket är övertygande och en aning annorlunda. Man kan känna skräcken och dofterna. Och ondskan som inte bara vill ha utan kräver. På en del platser i boken blev jag tvungen att läsa något lättsamt efteråt för att ens kunna eller våga somna. Trots det så tycker jag väldigt mycket om boken. Det är en känsla i den som tilltalar mig. Den första delen ger mest kalla kårar ända in i ryggmärgen men jag är helt säker på att det är precis det Amanda vill uppnå. Andra delen är mer spännande och man drivs fram i läsandet för att få svar.

Nu kan jag knappt bärga mig tills jag får läsa fortsättningen, Döden på en blek häst som jag ska beställa idag.

En gång

Den här reklamen går just nu på tv. Jag tycker att det är genialt. En stillsam uppmaning som vi alla känner inför något som vi önskar göra i våra liv.

Vad de än må vara som vi önskar göra någon gång i livet, så måste man fråga sig då och då, vad är det jag väntar på? Vilka är de hinder på vägen som håller oss tillbaka? Hur kan jag komma vidare för att nå mitt mål? Risken finns alltid att tiden går och att rätt tillfälle aldrig dyker upp. Finns det ens något rätt tillfälle?

Jag har åkt med Hurtigruten. Det är en sällsam upplevelse som jag verkligen kan hålla med om är något alla borde få uppleva. En gång i livet. Jag ville skriva och jag väntade på rätt tillfälle. Jag väntade alldeles för länge. Nu har jag väntat länge nog. Det var nog egentligen alltid rätt tillfälle. Jag förstod bara inte hur jag skulle ta tillvara på det. Nu när jag hittat min väg, min tid, så kan inget stoppa mig längre. Att skriva har blivit en del av mig. Det förändrar mitt liv och gör det tusenfalt mycket bättre.

En gång, du har ju sagt det! Men när är egentligen en gång i livet? Är det inte nu?

Vårkänslor

Idag har vi haft en fantastiskt fin dag. Trots att det blåste ganska kallt så värmde solen och det luktar vår ute. Tulpanerna på bordet träffas av solen och man kan verkligen ana att något annat är på väg. Hjärtat känns aningen lättare och andningen lugnare. Jag påverkas mycket mer negativt än jag tror av allt det gråa och mörka som vintern bär med sig. Jag har kanske lärt mig att inte falla för djupt, trots att min själ skriker efter värme, sol och ljus. Färgerna som helt försvunnit under vintern är det som ger näring åt själen när de äntligen tar plats i universum igen. Inte förrän nu, när jag känner att det är på väg, kan min kropp erkänna sin hunger efter allt det som våren och sommaren bär med sig.

Vi tog en skön promenad hela familjen och sonen sa, man kan inte fatta att man snart slipper alla tjocka kläder och att man kommer att gå omkring i shorts och t-shirt. Nej, sa jag, och lika otroligt är det den dagen man går omkring i shorts och t-shirt att man snart ska gå omkring i tjock jacka, kängor, vantar och mössa. Det är nog precis det som gör att vi nordbor klarar av den långa vintern överhuvudtaget. Vi glömmer och det känns lika fantastiskt och märkvärdigt varje gång en ny årstid tar vid. Lite magiskt är det faktiskt!

Fredag igen

Den här veckan försvann nästan helt tack vare tråkig smärta. Men nu är det fredag och smärtan är nästan helt borta så det är dags att dansa. Shake it baby!

Uppdrag märkliga saker

Så var det då uppdrag märkliga saker som jag fick av Nina. Det var inte helt lätt då vi är så tråkiga att vi inte har några märkliga saker. Trodde jag! Så kom jag på den här lilla saken. Det är ett litet krus som är ca 8 cm högt. Ser inte mycket ut för världen. Näst yngsta sonen fick den i doppresent. Så vad är det då? Jo, det är ett litet parfymkrus från forntida Grekland. Den är inte så värdefull som man kan tro, jag hittade två liknande till salu på Crafoord auktioner. Den är värd ungefär femhundra kronor men det är en väldigt speciell känsla att hålla i något så gammalt.

Hur hamnade den hos oss kan man ju undra? Makens morfar var rektor och hängiven latinare. Dessutom mycket intresserad av utgrävningar och gamla saker. Han var med vid en utgrävning i Grekland på 50-talet och fick då med sig denna lilla sak hem. Tyvärr har vi glömt historien och vet in hur och varför han fick en sådan gammal sak med sig. Historien berättades för oss på sonens dopdag, då var makens morfar död, så den berättades istället av makens mormor. Det vi har är en illa översatt beskrivning av detta krus från någon italiensk expert i ämnet. Fast på nätet har jag hittat en bättre beskrivning av kruset. Det är ett parfymkrus som kallas Aryballos och den användes av män och ofta av tävlande atleter som ville dölja stanken av svett. Parfymen användes också i bad. Den kunde bäras i ett band vid vristen eller hängde på en krok på väggen.

Man får väl säga att det var en ganska annorlunda doppresent i alla fall. Sonen är måttligt intresserad än så länge :) Själv tycker jag att det är rätt coolt!

Jag skickar utmaningen vidare till Life is like a box of chocolates, Pennelinas Ordbruk och Perny leker vuxen. De tror jag kan ha någon kul sak att visa upp.

So far so good

Det svullna runt min onda tand har äntligen, nästan helt gett med sig. Tänk vad det gör med livet och inte minst kreativiteten att ha ont. Det är som om hela kroppen och hjärnan lägger all sin energi på att klara smärtan. Usch! Det gick bra hos tandläkaren men nu väntar vi och ser så att det verkligen lägger sig helt. Snälla, snälla, snälla!

Jag firade, för jag firar gärna i förskott annars kanske jag inte får fira alls :D, med att skicka mitt barmanus till ännu ett förlag. Den där känslan när man håller kuvertet i sin hand, precis innan det åker ut på sitt eget äventyr är obetalbar, fantastisk och magisk. Jag känner mig så lyckligt lottad över att få uppleva den känslan.

Jag känner mig full av tillförsikt. I väntrummet i dag satt jag och läste Amelia från december. Där fanns horoskopet för 2011. Man kan tro att jag alltid läser horoskop, det gör jag inte, jag läser knappt några tidningar alls, men när jag läser dem så gör de mig lite full i skratt ibland. 2011 för mig var fyllt av romantik, det låter riktigt trevligt. Så var det ett framgångens år :) Det stod att det var hårt arbete att ta sig dit men att jag inte hade några problem med det, eftersom jag kände framgången närma sig. Ja, vad ska man säga. Man får vara glad över det lilla. Och vem vet, kanske, bara kanske, kommer det att slå in. ;)

Jag fortsätter med redigeringen av mitt första stora manus i morgon. Just nu drömmer jag om ett alldeles eget läs och skrivrum. Ett som jag får inreda precis hur jag vill. Jag skulle vilja att det var mjukt och inbjudande och att det fanns fullt av magiska saker som kan inspirera när man skriver. Hos Adela såg jag den här bilden och kände lugnet i det rummet. Något sådant skulle passa mig fast med en mysig skrivhörna också. Bilden kommer från en nätbutik som heter Country by mail.

Tio tips

Att skriva en barnbok var mycket roligare än jag någonsin kunde ana. När man skriver barnböcker får man verkligen använda sin fantasi hur mycket man vill. Ju mer desto bättre. Jag tycker att det är helt fantastiskt. Jag vill skriva fler barnböcker, många fler, så några tips i ämnet är inte fel. Här kommer tio användbara tips på vägen.

Bloggaward

Jag har blivit lycklig ägare till en Blogg award från Bokplantan. Tack, snälla du! Jag blev jätteglad och stolt.

Man ska svara på några frågor, jag har svarat en gång tidigare men en ny dag ger nya svar : )

Ta upp närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4. Vad står det där?
... på fyrahundra kvadratmeter när en massa andra - och kanske ...

Vad var det senaste då såg på TV?
Sista delen av Nurse Jackie (inspelat).

Bortsett från datorn, vad hör du just nu?
Spotify, Corinne Bailey Rae, Trouble Sleeping.

När var du senast utomhus och vad gjorde du då?
Efter lunch när jag hämtade sonen i skolan.

Vad har du på dig?
Svarta leggings och en svart/beige randig långtröja, Varm svart/blårutig sjal och svarta torgvantar för att inte frysa om händerna när jag skriver. Det är kallt på vinden där jag sitter och skriver :)

Vilken var den senaste filmen du såg?
En Wallanderfilm på tv.

Skulle du överväga att flytta utomlands?
Stämmer fortfarande, väskan är redan packad mentalt :)

Så var det dags för det svåraste, att välja fyra bloggare att skicka den vidare till.
Jag ger denna vackra award vidare till dessa fantastiska bloggare:

A verbis ad för att hon delar med sig av sitt liv och sitt skrivande. Vi delar kampen om att bli utgiven.
Hur trolligt som helst för hennes knivskarpa reflektioner över livet.
Att skriva en bok för hennes modiga sätt att dela med sig av sitt liv och sitt skrivande.
Min plats i solen för hennes underbara bilder och fantastiska beskrivningar av livets alla skiftningar.

Is Your Dream Too Good to Be True

CJ igen med några tänkvärda ord.



Följ din dröm och gör den verklig.

Vissa dagar

I bland, och jag är så lyckligt lottad att de dagarna inte är många, så dippar det rejält. Tandvärken vill inte släppa och jag klarar bara dagarna med hjälp av värktabletter. Återbesöket hos tandläkaren är på torsdag och jag hade hoppats på att klara mig till dess. Det är otroligt vad värk gör med hela kroppen och hjärnan. Allt fokus läggs på att klara smärtan. Jag beundrar de människor som har kronisk värk. Vilket mod och vilken styrka de har.

Jag undrar därför hur fort färdas mörker och när kommer ljuset tillbaka?

Trots allt så har jag redigerat mitt första manus färdigt idag och börjat lägga in ändringarna i datorn. Jag tagit mig till sidan 20 idag. Det är riktigt intressant faktiskt, att läsa manuset igen efter så lång tid. Det är tur att jag har något som är så roligt att göra som kan skingra tankarna på smärtan en aning. Det gör också positivt tänkande. För den här värken går över förr eller senare, på ett eller annat sätt. Det är inte alla som har sådan tur.

Träffa CJ

Han är min livsstilscoach från och med i dag. Han är tillgänglig dygnet runt för alla då han finns på YouTube. Detta är CJ från MetalMotivation.



För dem som eventuellt undrar så lyssnar jag aldrig på metal musik. Det är inte alls min typ av musik men det hindrar inte att människan bakom är superbra på att motivera till framgång i livet. CJ är en stor inspirationskälla som jag lärt känna på YouTube i dag och han kommer med all säkerhet att dyka upp här fler gånger. Jag har en dröm och jag HAR en plan!