Jag är fortfarande väldigt förkyld och trött. Det är så trist och dessutom var det en fantastisk vårdag idag. Klart man längtar ut. Klart man längtar efter alla intryck som en promenad innebär. Jag sover fortfarande en stund på dagen. När jag gjort det idag så läste jag några kapitel i min bok, Till sista andetaget av Anne Swärd. Jag har under min förkylningstid hittat tonen som är perfekt för mitt andra manus. Det som jag skriver på just nu. Den har jag hittat med hjälp av Anne Swärds bok. De har inget med varandra att göra har inte några egentliga punkter alls som knyter dem samman. På något sätt så har jag hittat hur min ton, i min berättelse bör vara när jag läser hennes bok. Jag har aldrig sammankopplat mitt skrivande med böcker som jag läser. Inte mer än att försöka lära mig hur bra litteratur är skriven. Bra enligt mig, vill säga. Den här boken gör mer. Gör mer utan att det har med handlingen att göra, utan just tonen. Den har hjälpt mig förfina den ton som jag började skriva i. Tack Sofie, för tipset om den här författaren. Att följa ditt tips har hjälpt mig enorm mycket i mitt fortsatta skrivande.
Utsvulten på ord som jag är efter att inte ha skrivit på flera dagar. så har jag i eftermiddag skrivit 1671 ord på två timmar. Jag hade nosat på tonen redan innan, men nu har jag verkligen hittat den. Det känns så rätt. Så perfekt för berättelsen som jag skriver. Nu svävar jag, så mycket man nu kan sväva med ett tungt huvud och trötta leder :D Inuti svävar jag på moln. Jag har knäckt koden. Hittat den rätta förfinade tonen. Nu kan jag knappt vänta på att få fortsätta skriva igen. Det blir inte riktigt än, för nu behöver jag vila och vara med familjen.
.jpg)
Jag har skrivit 531 ord idag och känner mig lycklig över det! =)
SvaraRaderaDet är så fantastiskt att hitta rätt "ton". Ett problem som jag har haft har varit att hålla kvar den "tonen" genom fyra böcker i samma serie. Jag fick verkligen kämpa med sista delen för att inte glida iväg och skriva på ett annat sätt mot vad jag gjort innan. (tror jag lyckades???)
SvaraRaderaNilla:
SvaraRaderaJag tror verkligen inte att det har någon betydelse hur snabbt man skriver. Det är vilka ord man skriver som är det viktiga. För mig som har fyra barn varav två är små, gäller det att ta väl tillvara på den skrivtid jag har :)
Monika:
Det är en helt fantastisk känsla att ha hittat helt rätt ton. Det är nog lätt att glida iväg på omvägar om man inte koncentrerar sig och håller sig till den tonen.
Hoppas du blir bättre snart så allt blir som vanligt:-)
SvaraRaderaDet där med ton fick jag fundera lite på - nu. Försökte återuppleva i minnet vad mina klasskamrater från Skrivarlinjen sa. Men minns mest att de talade om att jag hade ett särskilt språk. Men sedan tänkte jag på vad lektörena sa. Det var just det att jag bytte ton i vissa kapitel. Fattade därför beslutet att lyfta ur de delar som avvek från grundtonen - det får bli en bok för sig. Men det där tog ett tag för mig att förstå. Var glad att du hittat din ton - det underlättar:-) Lycka till & Kram
Vad bra att du hittat inspiration! Det är klart att man sneglar lite på författare och känner av vad man själv passar till... :) Same here! Krya på dig nu!
SvaraRaderaJag förstår precis vad du menar! När jag lästa Markus Zusaks "Boktjuven" hittade jag precis samtidigt tonen i ett av mina manus. Och då handlar inte mitt manus om en 10-årig flicka under Andra världskriget, utan om 27 åriig karl i Göteborg som tappat bort sig själv.
SvaraRaderaMärklig, men härlig känsla!
Kram!
Åh vad roligt att höra att vi upplevt samma sak under läsningen av Swärd! Jag tycker att både Anne Swärd och Siri Hustvedt har en slags "drömsk" ton som är så härlig att vaggas med i. Den inspirerar samtidigt, precis som du säger, till att gå sin egen väg. Under kursen på Skurup kommer ju Anne att berätta mer om hur hon utvecklat sitt skrivande. Om du inte kan va med, så lovar jag att skriva efteråt om hennes tips. Hon är ju samtidgt ett bra exempel på uthållighet (ang refuseringen i ditt tidigare inlägg) -hon gav sig den på att skriva, gav aldrig upp, och har nu så roligt med spännande publiceringsprojekt utomlands osv:) Gott att höra att du själv är "back on track"!
SvaraRaderaHeja sväveriet!
SvaraRaderaDet är spännande att fundera på detta med vilken ton/röst man använder i sitt manus.
SvaraRaderaJag har upptäckt att jag skriver med en klämkäck ton som inte alls känns som "jag". Har verkligen försökt att smita ifrån den, men lyckas inte. Så nu har jag kapitulerat.
Får se var vi hamnar till slut, jag och den här "rösten" som tagit över...
Vilket spännande tips (Anne Swärd). Måste jag genast skriva upp på min läsa-lista. Tack.
Ebba:
SvaraRaderaTack!
Det är på väg åt rätt håll nu.
Det är så mycket lättare när man har hittat rätt ton. Och roligare. Mer harmoniskt på något vis.
Kram!
Trillingnöten:
Tack!
Man får mycket inspiration av att läsa böcker.
Charmkvark:
Det är det som är det roliga, att man kan hitta tonen för sitt manus i en bok samtidigt som de inte har något annat gemensamt.
Kram!
Sofie:
Jag kan bara hålla med dig. Anne Swärd skriver fantastiskt och man blir verkligen inspirerad av hennes sätt att skriva. Dat hade verkligen varit fantastiskt att få träffa henne. Om jag inte lyckas med det så ser jag fram emot en samanfattning av hennes ord från dig. Det känns hoppingivande att veta att hon lyckades trots motgångar :)
Hoppas att det fortfarande går bra med ditt skrivande.
Åsa:
Svävandet känns bra :)
Malin:
Det var faktiskt lite så jag kände, att min röst var lite för klämkäck och passade inte min berättelse. Inte heller min egen röst. Jag tror jag har hittat mer rätt nu. Det känns mer harmoniskt.
Ibland så gäller det bara att följa sin berättelse, det kan vara helt rätt utan att man själv vet om det. Det känner man nog efterhand.
Anne Swärd skriver fantastiskt bra så henne kan jag verkligen rekommendera.