Kyssen! Det är en speciell känsla som infinner sig när man får vara med på ett bröllop. I det här fallet bara på tv och ett kungligt sådant. Ändå vill jag se de speciella tecken som visar kärlek. Äkta kärlek. Två par händer som hittar hem. Ögon som söker varandra. Blickar som är fyllda av kärlek. Jag fick se det. Inte lika många som på vårt eget prinsessbröllop men tillräckligt. Det känns tryggt. Jag hoppas att de får ett lyckligt liv tillsammans trots deras ställning.
Själv gifte jag mig i Uppsala domkyrka. Det var en väldigt kall februaridag. Alla andra frös. Det gjorde inte jag. Allt det fantastiska med att få visa världen att vi hörde ihop och all kärlek och värme från alla gästerna värmde mig. Och min blivande make såklart. Det blev en helt fantastisk dag som finns i mitt minne för alltid.
I övrigt fortsätter livet att tränga sig på. Dagen fylldes av en massa måsten igen och skrivandet fick vänta ännu en dag. Men berättelsen lever i mitt huvud och där går den framåt. Jag vet vad mitt nästa kapitel ska innehålla. Nu ska jag bara skriva ner det. Oj, vad det är spännande att ha ett kapitel i huvudet. Där ligger det och skvalpar omkring. Bygger sig starkare. Det känns bra.
Amore!
SvaraRaderaVad läckert att du gifte dig i februari:-)
SvaraRaderaVi får hoppas att du tu som gifte sig idag - medan jag var ute och cyklade - blir lyckliga trots belastningen de har.
Kram
Vackert ;) Och jag vet exakt vad du menar med värmen på sin egen bröllopsdag och leenden och lycka :)
SvaraRaderaÅsa:
SvaraRaderaDet är det verkligen:) Härligt!
Ebba:
Vi ville inte ha den oro över väder och vind, som andra hade som gifte sig på sommaren. I februari förväntar man sig inget alls av vädret så vi kunde koncentrera oss på ett härligt bröllop istället :) Nu fick vi en iskall, solig och vacker dag, men vi behövde inte fundera över det i förväg.
Kram!
Trillingnöten:
Det är en speciell dag då man gifter sig. Den värmen som finns inuti och runt omkring en den dagen räcker långt :)