En berättelse kan berättas på så många olika sätt. Ta Rödluvan till exempel. Den sagan är väldigt otäck och mycket tveksam som saga för barn överhuvudtaget, tycker jag. Trots det så har den ett lyckligt slut för alla utom för vargen. Den skulle kunna vara lika kort som den är i bilden ovan. Kort, grym och med ett slut där vargen är den som överlever. Att ha lyckliga slut är nog det som är vanligast. Ibland känns det som om en berättelse behöver ha ett olyckligt, eller i alla fall ett öppet slut. Ett slut som inte är självklart. Där man får utforma sitt eget slut. Tänk vad många tänkbara slut en sådan berättelse kan ha. Beroende på vem som skapar det. Alla gillar inte sådana slut. Det är många som vill ha säcken ihopknuten på sista sidan i boken. Jag tillhör oftast den gruppen. Att läsa är ju underhållning. Kanske känns det bäst om det inte framkallar allt för många jobbiga känslor som lämnas öppna när boken är slut. Kanske är flykten in i böckernas värld ett sätt att skapa ro i ett stressat liv. Man vill leva andra liv. I tryggheten av sitt eget hem. Då kanske man behöver känna att allt blir bra till slut. Att allt ordnar sig och att alla liv och berättelser bär på ett obevekligt hopp om ett lyckligt slut.
Jag tycker nog mest om slut som ger något slags hopp inför framtiden. Men allt behöver absolut inte skrivas ut för min del, jag läser gärna slut där jag får känna och tänka själv vad som kan hända härnäst.
SvaraRaderaDet jag inte tycker om är slut som känns konstruerade. Slut där man kan känna av hur författaren verkligen ansträngt sig för att få ihop ett slut. Lite så tyckte jag det var i Igelkottens elegans, tyvärr. Annars tyckte jag jättemycket om den boken.
Slut är viktigt ibland bara tycker jag, beroende på vad det är för story. Klart att en deckare måste ha ett vettigt och godtagbart slut för läsaren.
SvaraRaderaKommer ändå osökt att tänka på en skräckbok jag läste i början på 70-talet, som jag inte minns vad den hette. Men min reaktion medan jag läste var att jag var så rädd att jag inte vågade titta åt sidan. Vågade heller inte sluta läsa, läste ut den o har ingen aning om hur den slutade. Lät taklampan lysa i vardagsrummet där jag läst den. Tände i taket i sovrummet och kröp ner i sängen vid min mans sida och vågade inte blunda. Undrar vad boken hette? Vem som skrev den? Tror att det var en bokcirkelbok. Ska fråga någon som var med och kanske minns bättre än jag.
Kram
Jag vill ha böcker med bra slut..blir smådeppig över trista slut och funderar på dem ett tag efter. Tycker vi behöver positivitet i världen=)
SvaraRaderaKram till dig
Adela
Jag brukar inte heller gilla olyckliga slut. Och maken förundras ständigt hur jag kan komma upp med den bästa lösningen i filmer så att det till slut blir lyckligt i alla fall (sen blir det ju inte så alla gånger, men försöka duger ju). Jag resonerar som så att livet kan vara så himla olyckligt och hemskt ändå, varför ska man läsa om det eller se filmer om det? Kan det inte få bli lyckligt så att man får med sig den känslan när boken/filmen är slut? :)
SvaraRaderaGamla sagor är ofta väldigt otäcka men också väldigt dramatiska.
SvaraRaderaJag tycker om böcker där det är ett mer öppet slut, men det får inte vara FÖR öppet. Lite ihopknytning av säcken vill man ha som läsare.
I USA verkar det som om allt måste ha ett lyckligt slut, för där gör de till och med om slutet på boken när de gör film av berättelsen... Såg igår trailer på Little Red Hood, en historia om rödluvan, vampyrer och varulvar... Jaja...
SvaraRaderaKram Kim
Jag behöver inte ha ett lyckligt slut och inte heller ett slut där jag får alla svaren. Tvärtom är det ofta så att de böcker som lämnar störst avtryck hos mig är just de böcker som överraskar mig på slutet, som får mig att gråta av smärta, som får mig att bli arg, som får mig att känna, tycka och fundera vidare efter att jag har avslutat boken. För mig är nog det viktigaste att det är ett slut som känns trovärdigt för just denna bok, denna historia och dess karaktärer.
SvaraRaderaKram Lotta
Nilla:
SvaraRaderaJag håller med om att böcker bör avslutas med något slags hopp. Självklart vill man att det ska kännas äkta och inte konstruerat. Slutet är viktigt för helhetskänslan.
Ebba:
Slutet är viktigt för att helhetsupplevelsen ska bli bra. Hoppas du kommer på vad boken heter :)
Kram!
Adela:
Lyckliga slut gör livet lite enklare att leva. De ger hopp.
Kram!
Trillingnöten:
Jag håller med dig. Livet innehåller så mycket jobbiga saker ändå, så man behöver se och läsa om lyckliga slut :)
Monika:
Det beror nog på bokens handling. Att skapa eftertanke är inte heller fel. På något sätt ska väl en bok följa en röd tråd som knyts ihop i slutet.
Kim:
Amerikanska slut ska i princip vara lyckliga. Konstigt att göra om slut om man gör en film av en bok, för då kan man ju inte gillat berättelsen från början. Little Red Hood har jag inte hört talas om. Det verkar vara en salig blandning av karaktärer :)
Kram!
Lotta:
Jag håller med om att en bok gärna får skapa starka känslor men jag vill också att de ska avslutas i, om inte lycka, så i alla fall hopp. Sedan är det ju väldigt mycket beroende på vad för typ av bok det är.
Kram!