Tid

är något som jag skulle önska lite mer av just nu. Det mesta går ju som det ska, men skrivandet och redigerandet har verkligen fått lägga sig på kölistan. Inte bra, inte bra. Jag längtar verkligen efter att sätta igång med det igen. Tålamod är något jag tränar väldigt mycket på just nu.

Istället har vi handlat mat inför morgondagen och delvis till den kommande festen. Sedan har vi fixat konfirmationspresenten, det känns mycket bra. En gång i tiden var jag hysteriskt organiserad och det fanns inget jag glömde. Någonsin. Barnen hade alltid rätt saker med sig till skolan, jag packade deras gympapåsar och de hade alltid frukt och en bra matsäck med sig när de skulle ha det. Jag gick aldrig utanför huset utan väskan fylld med saker som kan behövas när man har barn. Plåster, våtservetter och salvor av olika slag, leksaker, vattten och kex. Och extrakläder så klart. Samma dag som fjärde barnet kom så försvann all min organisationsförmåga helt. Puts väck och det gick inte alls att hitta den igen. Numera sker det mesta i en handvändning. Matsäckar skrapas ihop fem minuter innan läggdags. Gympapåsarna packar alla barn själva. Ibland saknas det något i den, men det fungerar ändå. Smutsiga små munnar får fortsätta vara det, då våtservetterna oftast finns hemma och plåster lånas titt som tätt av andra. Organiserade mammor. Fast hon var jag förut, då lånade jag ut våtservetter och plåster och kex. Nu är det min tur!

Jag vet inte alls vad som hände då när lillkillen kom, och det tog tid att acceptera mitt nya jag. Numera har jag lärt mig att jorden inte går under även om inte allt fungerar helt perfekt. Att det faktisk är ganska skönt att inte ha behov av att allt ska kontrolleras hela tiden. Jag har en del bitar kvar här och där fortfarande där kontrollbehovet tränger sig fram. Ibland får det ta plats igen en stund, och ibland får det helt enkelt ge vika för spontaniteten, glädjen och sorglösheten istället.

Strykning ligger högt upp på listan, eftersom jag ska försöka komma igenom min enorma strykhög i källaren innan den sjunde juli. Det är helt enkelt hög tid för extreme ironing. Jag har inte ens någon aning om vad som ligger längst ner i den högen. Det kan ju dyka upp kläder som jag kan ha stor nytta av nu. Det ska bli spännande. Fast jag skulle kunna tänka mig en ny strykbräda förstås, den jag har börjar bli lite sliten. : D