ju svårare blir det!
Ju mer jag funderar, desto mer ofullständigt känns mitt manus. På tio sidor ska man ha fångat sin läsare. Inte tolv utan tio. Kroken ska ha fastnat och läsaren ska känna sig tvungen att läsa mer. Jag tänker på böcker jag själv tycker om att läsa och många av dem är ganska stillsamma historier som är berättade på ett fångande sätt, men om det är någon krok som har fått mig att läsa vidare är jag egentligen inte riktigt säker på. Det kan likaväl vara språket eller sättet att berätta på. Ibland känns det överdrivet och oäkta, lite som att sälja begagnade bilar. Man ska få något att blänka lite mer och verka lite bättre än det kanske egentligen är. Samtidigt ska man fixa och trixa med de ord man har för att berätta sin egen berättelse på det allra bästa sättet man kan. Det är ju det som är att författa. Kanske är det så att man måste få det att blänka till så att det nästan bländar, för att läsaren ska läsa vidare och hinna uppleva berättelsen i sin helhet? Klart man vill fånga, klart man vill att det ska vara en spännande och otroligt läsvärd upplevelse. Men ibland känns det som om man irrar omkring i en labyrint av skrivna och oskrivna regler för författare. Ju mer man vet ju svårare är det!
Att skriva manus för filmer eller tv har väldigt många likheter med att skriva böcker. Själv tänker jag väldigt mycket i scener när jag skriver mina manus. Jag ser det framför mig som i en film. Kanske är det så att ju duktigare man är på att skriva, desto lättare blir det att använda sig av skrivtips. Jag lär mig fortfarande och det är otroligt spännande. Men lätt är det inte! Nu ska jag läsa mina första tio sidor i mitt manus. Igen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag har själv funderat på det där med skrivtips och regler idag. Att jag ofta blir osäkrare efter att jag läst några skrivtips. Osäkrare på om jag själv och mitt eget skrivande duger.
SvaraRaderaMan kanske ska ta alla tips med en nypa salt, många gånger är de motstridiga och man ska inte glömma att en del tjänar pengar på dem. I och med det kan man misstänka att en del vill ge sken av att vara mer allvetande än de är. Kan jämföras med alla böcker, tidningar och tips om barnuppfostran, till exempel. Vi som skriver är ju alla olika och självklart tar vi oss också fram på olika sätt i vårt skrivande.
Jag tror att du kan ta det lugnt med att fixa krok på de tio första sidorna. Det blir väldigt tråkigt om alla böcker mer och mer anpassar sig till ett givet mönster. Jag tror det blir bäst och mest äkta om man skriver från sitt hjärta och inte sneglar så mycket på hur andra säger att det ska vara. Helt enkelt.
Jag tror att det är ett tecken i tiden att man ska fånga läsaren på de tio första sidorna. Inte skrev man så för ett tag sedan. Förmodligen kommer en annan trend om ett tag. Jag känner precis som du att det blir som att prångla ut begagnade bilar. Jag tar mitt favorit hatobjekt som exempel igen: Strindbergs stjärna. En inledning som var pang på och som verkligen gav mersmak. (Trost syftningsfel.) Men som sedan föll platt, superplatt. Kan man tänka att agenterna endast läst de tio första sidorna och gjort en bedömning på det? Ja, det kan man helt klart. Men det står klart ganska så snart att det inte håller hela vägen.
SvaraRaderaJag föredrar böcker som är intressanta för att de är intressanta hela vägen, inte bara de tio första sidorna.
Jag känner precis likadant när det gäller skrivtips, därav mitt inlägg om en viss bok jag läste. Ju mer man lär sig ju mer okunnig känner man sig och ju mer börjar man tvivla på sitt eget manus. Till viss del är det väl bra att börja fundera på vad man skulle kunna förbättra i det men det kan lätt slå över så att man tappar självförtroendet. Och då kommer man ju definitivt ingen vart. Vad beträffar de första tio sidorna tror jag definitivt att det är bra att på något vis sticka ut i den första utgallringen, så att man väcker nyfikenhet hos den som läser, jag tror inte det är något man ska motarbeta. Både läsare och förlag vill bli intresserade redan i början för att fortsätta läsa. Jag själv har väldigt kort tolerans när det gäller just det och griper en bok inte tag i mig inom de första 10-15 sidorna händer det ofta att jag skiter i att fortsätta läsa den och väljer en annan bok istället medan den första hamnar i en hylla hos Myrorna ;)
SvaraRaderaTänk - just ikväll har jag haft precis samma tankar och känslor om mina egna manus och skrivandet - blir nog ett inlägg om det i min blogg framöver.
SvaraRaderaApropå scener och film så har jag förr, innan jag själv började skriva - missat inledningen av de flesta filmer eftersom jag "skulle bara först" - det här har varit speciellt återkommande för mig som person. MEN nu är det slut med det - nu tittar jag på alla börjor och lägger märke till alla tidiga planteringar. Tror jag skulle vara odräglig, numera att se film tillsammans med eftersom jag inte skulle kunna hålla tyst om tex: "Kolla nu håller han i nyckeln, nu kommer han säkert att tappa den lite längre fram, den kommer ha en viktig roll ... etc."
Vi som skriver måste väl falla ner i tvivelssvackor emellanåt och sedan komma igen och igen och ...
Det ska nog gå bra ska du se:-)
Stor kram
Just nu är jag inne i en period när jag inte vill se skymten av några skrivtips. Tidigare har jag läst allt jag har kommit över. Konstigt att det kan variera så.
SvaraRaderaDet som är bra är att så länge man inser att man inte är fullärd, så vet man att det är för tidigt att ge upp. Den dan man sitter där och tänker att man kan allt och fortfarande inte ärr publicerad kanske det däremot är dags att hitta på något annat att syssla med!
Nilla:
SvaraRaderaPrecis så kan det verkligen bli. Fast det beror lite på dagsformen faktiskt. Vissa dagar är man säker på att man kan skriva och vissa är man lika säker på att man är fullkomligt värdelös på det :)
Jag tror också att man måste ta skrivtips med en stor nypa salt man får ta till sig och tolka på det sätt som passar en själv och ens eget skrivande. Lita på sin egen intiution helt enkelt. Det finns bara en som kan skriva som du och det är du!
Det största problemet med att inte ha en krok innan de första tio sidorna är problemet med förlagen. De verkar besatta av att något ska fånga upp läsaren under de sidorna. Och vi som skrivit manuset är ju beroende av att förlaget säger ja. Det är ett problem som är svårt att kringgå. Trots det så måste man ju vara trogen sin egen berättelse. Att skriva äkta från hjärtat borde vara nog.
Hanna:
Jag håller med, det kan inte alltid ha varit så fyrkantigt. En bok är ju mycket mer än tio sidor! En massa sidor som ska skapa en berättelse, en helhet som förhoppningsvis berör och stannar kvar länge hos läsaren. Och ändå, har man något att välja på om man vill bli utgiven?
Jag har inte läst Strindbergs stjärna och det känns väl inte som att jag behöver göra det heller :)
Kati:
Precis så känns det ibland, att man har skrivit den berättelse som man vill skriva och så kommer alla tips och skrivregler som gör att man tvekar och tvivlar. Så funderar man på ändringar en stund, tills man inte alls känner igen den berättelse som man ville berätta från början. Jag förstår tanken med att fånga läsaren, men jag kan tycka att berättelser, precis som livet i allmänhet, ska gå så fort att vi glömmer bort att njuta långsamt då och då :)
Ebba:
Tack snälla du!
Det är verkligen tankar som dyker upp då och då under skrivandets gång, och särskilt i slutänden :)
Det är nog så att man både läser och ser på film på ett annat sätt när man själv skriver. På både gott och ont :)
Lite tvivel tror jag inte är fel egentligen, de gör att vi tänker efter ett varv till och förhoppningsvis skriver vi en ännu bättre berättelse.
Kramar!
Annika:
Så är det för mig också, dessutom så känner jag att jag numera kan läsa och höra alla tips lite mer kritiskt och ta till mig det jag själv tror på medan jag struntar i resten :)
Jag tror inte att någon någonsin kan bli fullärd och det känns bara bra, för det innebär verkligen att det alltid går att bli bättre. Man har alltid något att jobba vidare med.
Jag har läst oerhört lite om hantverket, det har jag insett sedan jag hittade till skrivarbloggarnas värld. Jag vet inte om det är en fördel eller en nackdel, likväl är det sant. Och ganska skönt, på sätt och vis - även om jag tycker det är väldigt intressant med alla tips och regler som trots allt finns där ute.
SvaraRaderaJag tror att det allra viktigaste är magkänsla. Det, och insikten om att precis varje läsare är olika. Tycker olika, tänker olika och reagerar olika. Det går aldrig att tillfredställa samtliga, så att följa den egna känslan ... ja, det är nog det bästa man kan göra.
Lisa:
SvaraRaderaJag hade nästan inte läst något om skrivande alls när jag började skriva min första bok. Nu läser jag en hel del, men jag gör det med en stor nypa salt. Jag tar till mig det som känns bra och struntar i resten. Det viktigaste skrivtipset tror jag är att skriva det man själv vill och behöver skriva.