vad det är, men det känns dystert på något sätt idag. Jag känner mig allmänt smådeppig. Kanske är det det hemska i Norge som hänger kvar. Det har liksom lagt sig som ett svart hotfullt moln ovanför våra huvuden. Kanske är det att det bara regnar och är grått ute. Eller kan det vara att sjukdomen inte släpper sitt grepp om oss. Och så att jag väntar. Det rör sig inte ett enda ord i mitt huvud. Inte ett enda uns av berättarglädje. Inga nya historier. Det är tomt helt enkelt. Det känns sorgligt. Ensamt.
Idag har jag sett Borta med vinden med mina stora barn. Det är en fantastisk berättelse och en fantastisk film. Och jag väljer att tro på att Scarlett lyckades få tillbaka sin Rhett och att de fick tre barn och levde lyckliga i alla sina dagar. På Tara är allt möjligt. Och kärleken övervinner allt.
Kramar från mig <3<3<3
SvaraRaderaDu vet att du alltid berör med dina ord - inom mig. Även nu!
SvaraRaderaVill skicka cyberrosor i ett stort fång till dig och alla i Norge - ta emot för nu kommer de flygande.
STOR KRAM
Visst är det så...det är dystert just nu och det är så trist!
SvaraRaderaDet finns en fortsättning på filmen, jag undrar om du inte kan hitta den på dvd. Andra skådisar förstås, men ändå.
SvaraRaderaPennelina:
SvaraRaderaTack gulliga du! <3
Ebba:
Tack, vad gullig du är! <3
Vilka underbara cyberrosor du skickade, precis vad jag behövde :)
Kramar!
Trillingnöten:
Det är svårt att ta sig ur den tunga känslan.
Åsa:
Tack för tipset. Spännande, den ska jag se. Jag såg på nätet att det finns en bok med Rhett Butlers berättelse. Den ska jag också läsa.