och stort tack för den här tiden. Dags att säga hej då till den här bloggen. Fyra år har det hunnit bli, det är knappt man förstår det. Det känns vemodigt, som att säga hej då till en väldigt god vän. Det känns som om det var alldeles nyss jag satt en natt och skrev mitt allra första inlägg. Jag hade ingen aning om vad jag ville säga men helt klart var att orden ville ut. Och ut kom de. Mitt skrivande formades och utvecklades tillsammans med bloggen.
Mitt fösta inlägg blev det här:
"Kylan ligger envist kvar i luften. Vi skåningar längtar efter våren. Det här året känns vintern lång. Men kylan kan också kännas uppfriskande och sinnet öppnas. Jag tar långa promenader och rensar hjärnan. Får nya infallsvinklar. Att promenera är verkligen en lisa för själen. Mina bästa idéer kommer då och problem och trötthet skingras. Livet med fyra barn är en fullkomligt underbar röra. Men hjärnan blir full och ibland stressad. Då tar jag en promenad och får nya krafter. Tänk att så lite kan göra så mycket.
Förra året bodde vi på Mallorca. Ingen kyla. Ingen snö. Vi hade ett underbart, spännande och innehållsrikt år. Barnen gick på Svenska skolan i Palma. Livet var enkelt. Inte en massa kläder. Inte vara tvungen att sitta inne och kura i flera månader. Och vi njöt av allt det sköna, varma och ljusa. Jag längtar tillbaka ganska ofta. Glädjen och kreativiteten fanns kvar hela året. Ingen vintertrötthet störde sinnet. Min själ är lycklig där."
Tack kära blogg för att du lotsade mig. Tack finaste läsare för att ni följde mig. Nu ska jag synas och finnas ännu mer. Med mitt namn och hel bild. Välkomna till min nya plats i cyberspace. Välkomna till fortsättningen och min nya blogg. Välkomna till Anneli Stålberg.
http://annelistalberg.blogspot.se/
Mitt fösta inlägg blev det här:
"Kylan ligger envist kvar i luften. Vi skåningar längtar efter våren. Det här året känns vintern lång. Men kylan kan också kännas uppfriskande och sinnet öppnas. Jag tar långa promenader och rensar hjärnan. Får nya infallsvinklar. Att promenera är verkligen en lisa för själen. Mina bästa idéer kommer då och problem och trötthet skingras. Livet med fyra barn är en fullkomligt underbar röra. Men hjärnan blir full och ibland stressad. Då tar jag en promenad och får nya krafter. Tänk att så lite kan göra så mycket.
Förra året bodde vi på Mallorca. Ingen kyla. Ingen snö. Vi hade ett underbart, spännande och innehållsrikt år. Barnen gick på Svenska skolan i Palma. Livet var enkelt. Inte en massa kläder. Inte vara tvungen att sitta inne och kura i flera månader. Och vi njöt av allt det sköna, varma och ljusa. Jag längtar tillbaka ganska ofta. Glädjen och kreativiteten fanns kvar hela året. Ingen vintertrötthet störde sinnet. Min själ är lycklig där."
Tack kära blogg för att du lotsade mig. Tack finaste läsare för att ni följde mig. Nu ska jag synas och finnas ännu mer. Med mitt namn och hel bild. Välkomna till min nya plats i cyberspace. Välkomna till fortsättningen och min nya blogg. Välkomna till Anneli Stålberg.
http://annelistalberg.blogspot.se/
Åh vad sorgligt!! Jag kommer att sakna dig! Det är svårt att ta ett sånt beslut, man måste göra det som känns rätt...
SvaraRaderaJag önskar dig all lycka i framtiden och med ditt skrivande!! Många kramar till dig!!
Tack snälla du! Det är verkligen vemodigt, men jag fortsätter ju blogga på ny sida. Jag hoppas du följer med dit. :)
Raderahttp://annelistalberg.blogspot.se
Kram!
Oj, här händer det saker. Skönt att du inte försvinner helt iaf. Nya bloggen är tillagd. Hur kommer det sig att du byter blogg? Ska du ändra inriktning på bloggandet?
SvaraRaderaJa, livet går vidare. Jag känner att det är dags att börja blogga i mitt riktiga namn nu. Jag inte bara försöker följa mina drömmar, utan jag gör det ju också. : ) Inriktningen är blir nog ganska lika, bara mer jag. Typ! : D
RaderaHärligt, för ett ögonblick trodde jag att du skulle sluta helt!
SvaraRaderaJag hänger med till nya.
Nej då, jag slutar inte! Det är ju nu det ska börja. : ) Härligt att du hänger med!
RaderaDet känns lite vemodigt att inte läsa den här bloggen mer, men oj vad jag ser fram emot den nya! Jag har länge funderat på samma sak, får se om jag tar klivet.
SvaraRaderaVi ses på nästa blogg! Kram
Ja, det känns väldigt konstigt, man lever ju ganska intensivt med bloggen i perioder. Men den nya kommer att bli lika bra, eller bättre. : ) Ett ställe att hänga med fina vänner. Vi ses där! Kram!
Radera