.

.

torsdag 15 december 2011

Vem tänder stjärnorna

egentligen? Jag måste ju dela med mig av hur det egentligen går till. För nu vet jag. Min lillkille som är fem år har upplyst mig.



Jag gick och sjöng på Vem tänder stjärnorna när vi pysslade, lillkillen och jag. Jag frågade honom vem det egentligen är som tänder stjärnorna. Han tvekade inte länge innan jag fick svaret. Tomten, det är tomten som tänder stjärnorna såklart! Jaha, sa jag, varifrån tänder han dem? Från Nordpolen. Ja, varifrån trodde jag, det är ju där han bor. Lillkillen upplyste mig också om vad solen är för något. Guld som limmats ihop till en rund sol och ljuset kommer bakifrån. Månen vet jag också vad den är gjord av nu. White stone, ja han sa så, white stone! Det låter vackert tycker jag. Regnet har ni kanske också undrat över någon gång, ingen fara, för lillkillen talade om att det var tomten som fixade det också. Hur? Jo, han har en hink med vatten som han häller ut över oss uppifrån Nordpolen. Han måste vara snabb för han häller ut vattnet över kanten, och så springer han iväg och hinner fylla på mer för att hälla ut nytt innan den första hinken når oss. Vid ösregn vågar jag inte ens tänka på vilket jobb han måste ha, stackars tomten. Kanske hjälper nissarna honom då.

Ja, det är ju klart att det skulle bli lite trist att jobba bara på julen, det förstår jag ju. Jag är så glad att jag äntligen vet hur allt det där fungerar :D 

13 kommentarer:

  1. Så klokt och fint!

    Och tänk så lustigt att jag skrivit om just denna platta/låt idag på min blogg! Vilket sammanträffande! :) Kram!

    SvaraRadera
  2. Vilken härlig förklaring! Kanske blir han historieberättare en dag?

    SvaraRadera
  3. Vilken underbar fantasi, han kommer att bli författare:)

    SvaraRadera
  4. Åhh - så rart och smart:-)
    Nu behöver jag inte fundera längre - nu vet jag efter att din lillkille har löst ALLT:-)

    Så goa de är - barnen!

    Kramar

    SvaraRadera
  5. förstår att den killen har en författarmamma:-)

    SvaraRadera
  6. Åsa:
    Helt underbara femåringar :)

    Joanna:
    Han är en klok liten kille :)
    Ja, vilket konstigt sammanträffande. Det finns fler mellan oss och saker i din bok som känns kusligt nära :) Kram!

    Andra intryck:
    Han har underbara förklaringar på det mesta :)

    Monika:
    Det skulle inte förvåna mig :)

    Ebba:
    Visst är det skönt att äntligen få veta :)
    Kramar!

    Livet och vardagen:
    Jag älskar den där oförstörda fantasin :)

    SvaraRadera
  7. Vad spännande att saker i Nära dig känns kusligt nära! ;) Ser fram emot att få höra fler detaljer kring detta! Godnattkram!

    SvaraRadera
  8. Vilken sötnos alltås och helt logiskt!

    SvaraRadera
  9. Japp, från barn och fyllon (usch vad jag hatar det ordet!)...

    Du är en underbar människa, full av mod, humor och visdom! En dag kommer dina ord att nå ut till dem som behöver höra dem.

    Kramar från mig <3<3<3

    SvaraRadera
  10. Barn och deras funderingar är helt underbara! :-)

    SvaraRadera
  11. Joanna:
    Ja, fast vi har skrivit berättelser som inte alls liknar varandra, så finns det små saker här och där som har likheter. Det är lite kul! Det detaljer får jag återkomma med. Kram!

    Trillingnöten:
    Ja, han har så många härliga funderingar och förklaringar :)

    Pennelina:
    Barn har fortfarande kvar sin tro på magi och det till synes omöjliga. Det är så härligt!

    Tack gulliga du! Dina oändligt snälla ord gör mig så glad och varm ända in i själen.

    Många kramar!

    Västgötskan:
    Ja, barn och deras tankar om världen och livet är verkligen så härliga!

    SvaraRadera