.

.

måndag 12 december 2011

I natt för fjorton år sedan

förändrades mitt liv för alltid. Och blev en miljard gånger bättre (minst). Jag blev mamma för första gången. 


Då föddes vårt första mirakel, vår äldste son. Vi fick stanna kvar på BB i sex dygn, på grund av några små komplikationer. Tiden var stillsamt fridfullt, trots vårt lite långsamma tillfrisknande. Nätterna fylldes av mysiga stunder, i det milda ljuset av adventsljusstaken, tillsammans med vår alldeles nyfödde helt underbara lille son. Jag var fullkomligt salig och överväldigad av den stora kärlek som jag kände för detta lilla, lilla barn. Nu får jag tillbaka samma känsla som jag hade då, varje kväll som jag ser det varma ljuset i fönstret vid jul.

Idag har han fått sitt första Visa-kort. För mig är det ett liten steg mot självständighet och ett eget liv för honom. Fast jag hoppas dröjer väldigt länge än, för jag kan faktiskt inte se hur mitt liv ska se ut den dagen som mina älskade telingar inte längre alltid är vid min sida. Kluvenheten kan väl inte bli större än hos en förälder som tampas med  att vilja ha kvar och nära och samtidigt vilja ge sina barn starka bärande vingar.

Jag än oändligt stolt över den människa som han har blivit. En varm, snäll och go kille som bryr sig om andra människors väl. Än så länge har vi inte behövt tampas med några jobbiga tonårsproblem och det gör mig så glad. Jag hoppas att det går att växa upp utan att behöva revoltera mot oss föräldrar allt för mycket, för vi har det så mysigt och tycker om att göra saker tillsammans. Han har valt att ha en mysig kväll med god mat hemma med familjen framför fest med kompisar. Och jag njuter och är glad så länge det varar, för jag är fullt medveten om att vi lever i den närheten med honom på övertid just nu. Snart är det annat som drar och vi får nöja oss med det vi får. Men nu är han här hos oss och det gör mitt mammahjärta varmt och fyllt av kärlek. Av den oändliga kärlek som alltid kommer att följa med honom, vilka vägar han än väljer att gå i livet.

17 kommentarer:

  1. Vad fint skrivet. Förstår att du myser. :)

    SvaraRadera
  2. Så vackert!
    Grattis till både honom och dig. :)

    SvaraRadera
  3. Det är världens bästa dag att fylla år på - det vet jag :-D

    Grattis till er båda! Ja, till pappan också, naturligtvis... så grattis till er all tre!

    Kramar <3<3<3<3

    SvaraRadera
  4. Så fint =) Skickar ett grattis till sonen och till dig!

    SvaraRadera
  5. Du kommer att ha kvar dina barn alltid, även om de inte bor hos dig. Man får bara en annan sorts förhållande till dem. Viktigt att man inte binder fast den för hårt, vi har dem bara till låns. Kram och grattis till dina barn.

    SvaraRadera
  6. Åh, så fint! jag blir alldeles tårögd och glad av att läsa det du skriver! Varm kram!

    SvaraRadera
  7. Bygger man bara den där grunden på respekt och tillit så finns den där i framtiden också. Det kommer att gå bra ska du se...

    SvaraRadera
  8. Stora gratualtioner till - Er:-)

    Jag tillhör den där omogna sortens människor som aldrig fattar att det inte var i förrgår jag födde barn - antagligen för att sensationen var så enorm. Alltså förstår jag dig helt även om det var länge sedan mina flög ur boet. När den dagen kom så var det så naturligt och inget att grämas över - tvärtom underbart att se dem ta tag i livet utanför boet.

    Underbart att läsa dina ord och din kärlek till familjen:-)

    Stor kram

    SvaraRadera
  9. Grattis till 14 års kärlek! <3
    Kram

    SvaraRadera
  10. Vad härligt att höra. Man blir verkligen stolt när man ser hur barnen utvecklas till empatiska människor. :-)

    SvaraRadera
  11. Tack alla ni fina för era gratulationer och tankar!
    Sonen tyckte om både mitt inlägg och era fina kommentarer :D

    Många kramar till er från oss båda!

    SvaraRadera
  12. Grattis till moderskapet såhär 14 år senare! Fint inlägg.

    SvaraRadera
  13. Men åh vad vackert skrivet! :) Grattis till lillkillens födesledag!

    SvaraRadera
  14. Så fint! Grattis till sonen och till er som fått honom :-)

    SvaraRadera
  15. Duktiga tjejen, Trillingnöten, Susanne:
    Tack söta ni! :)

    SvaraRadera