Att fotografera betyder något alldeles speciellt för mig. Jag är inte alls bra på det men jag har tyckt att det är roligt väldigt länge. För fyra år sedan hittade jag min pappa men jag fick aldrig träffa honom och han fick aldrig veta att jag fanns. Min pappa var fotograf så när jag fotograferar tänker jag ofta på honom. Vad tänkte han, vad kände han när han stod med kameran i sina händer? Det får jag aldrig veta men jag kommer närmare honom med kameran i mina händer.
Att känna sig som en författare
5 timmar sedan
Jag känner som dig, tycker det är så kul att fota även om jag inte alls är bra på det, men det ger en glädje i alla fall för mig;)
SvaraRaderaKram
Adela
Jag är fullständigt helt värdelös, men beundrar dem som kan.
SvaraRaderaKram Åsa
Adela:
SvaraRaderaJag tycker du har jättefina bilder i din blogg :)
Åsa:
Man kan inte vara bra på allt :) Är man inte bra så får man göra så gott man kan sålänge man tycker att det är kul.
Kram!
Vilken fin tanke - att du känner närhet till din pappa när du fotograferar. Jag blev nästan lite tårögd när jag läste det (ja, jag är väldigt blödig...).
SvaraRaderaJag tycker att dina bilder här på bloggen är oerhört vackra! Så visst kan du!
Du är jätteduktig att fota och jag blir så avundsjuk på de som kan. Jag försöker verkligen, men resultatet blir lite varierande. :)
SvaraRaderaKram!
Malin W:
SvaraRaderaTack, vad gullig du är :D
Nina:
Tack, det var snällt sagt men jag är bara en glad amatör :)
Kram!