Nu är vårt påsklov över och vardagen är i full gång igen. Skrivandet blev det inte mycket med under lovet. Jag tänker alltid på all tid jag ska ha när barnen är hemma och det inte är några aktiviteter som ska passas. Livet hemma med barn är väldigt intensivt, roligt men intensivt. Det händer saker hela tiden. Vi har haft ett riktigt härligt lov. Det viktigaste är ju ändå att barnen får lite vila från alla måsten. De förtjänar det verkligen.Nu är det en ny vecka men nya mål. Jag har lite svårt att sätta mig bara en stund för att skriva. När jag skriver så försvinner jag från både tid och rum så jag behöver lite tid på mig för att kunna leva i min bok. För när jag skriver så är jag där. Jag lever med människorna i den parallella värld som jag skapat. När jag inte kan sätta mig ner för att skriva så längtar jag efter att få göra det. När jag sedan sätter mig ner och skriver så existerar bara den världen. Den här veckan måste jag få skriva igen.
"Jag har rätt och slätt provat att skriva så gott jag kan. Några gånger är jag så påhittig att jag skriver bättre än jag kan."
-Ernest Hemingway
.jpg)
Ja man är åter tillbaka i hamsterhjulet.. :s Är sååå avis på dig som har förverkligat din dröm. Har många gånger funderat på att börja skriva, men har aldrig slagit slag i saken. Känner mig inte riktigt... bildad, akademisk, sansad... Hmm.. Nog för att bli tagen på allvar eller ens för att få ner något vettigt på papper :D Vi får se, kanske någon dag försvinner mitt påtvingade snobberi emot mig själv :D Kram
SvaraRaderaDet låter mysigt. Och spännande. Och alldeles underbart.
SvaraRaderaSanni: Konstigt, det låter precis som om du beskriver mig :) För mig är det bara fullkomlig glädje att skriva. Nästan så att det inte spelar någon roll om någon läser det. Men det skulle vara underbart att få hålla i sin egenhändigt skrivna bok :)
SvaraRaderaKramar!
Krysolit: Och det är precis vad det är :)
Kramar!
Jeanette: Tack, vad snällt sagt.
SvaraRaderaKram!