Västkusten är verkligen bästkusten

Den årliga krabbfesten blev som vanligt en succé. Vi var ungefär 55 personer. Släktingar allihop. Vilken kväll. Vilken fantastisk mat. Krabbor till de vuxna och alla barn som har lärt sig uppskatta dess smak och allt pyssel för att få i sig lite mat. Själv har jag bara på senare år lärt mig den konsten. Stora klor är bäst men också svårast att komma in i.

Havet är ständigt närvarande på alla möjliga sätt.

Regnbågen visar oss vägen till den stora skatten. Jag tror visst att den slutade mitt i svärmors och svärfars sommarstuga.

Ibland är det trångt om saligheten. Vilken charm det är att det byggdes på det här sättet. Här finns det rikligt med historia.

Mitt Kök kom och hälsade på. Själv såg jag inte programmet men ska söka upp det på nätet.

Solnedgången gör världen vacker på alla ställen, men här gör den allt magiskt.

Man kan nästan känna historiens vingslag bland alla sjöbodarna.

En maritim installation.

Den absolut vackraste båt jag sett. Det fanns inte en repa eller ett ynka litet hack i den. Hur vågar de ens segla med eller lägga till med den?

Blommor hör sommaren till och är en av alla dofter som förgyller årstiden.

En älg hälsade plötsligen på. Wow, det var länge sedan jag såg en så nära i vilt tillstånd. Den vandrade förbi precis utanför vardagsrummet.

Detta är inspiration. Tankarna kan vandra åt vilket håll som helst samtidigt som blicken får vila på allt det vackra.

Detta är utsikten från vardagsrummet i vår kajstuga. Här är själen lycklig.

Högt upp får man ett annat perspektiv.

Allt går runt, runt, men här gör det ingenting. Här vill jag uppleva allt, om och om igen.

Ekan ger eko tillbaka i tiden. Vilka är alla de människor som har suttit i den en gång?

Vi fick också besök av en liten, liten fladdermus. Den hade hittat en allt för solig vägg att sova på. Men den verkade sova gott ändå för den kom tillbaka flera dagar.

Det finns vissa djur som man bara måste förundras över. Dessa tunna, tunna vingar som håller upp resten av kroppen, när den flyger runt i vår värld, och njuter av livet.

Solnedgångar slutar aldrig att imponera.

Och ibland finns det inte ens tillräckligt med ord för att beskriva vad man känner i ett speciellt ögonblick.