Fem nostalgiska träningslåtar
15 timmar sedan
torsdag 16 juni 2011
Nu behöver jag
skriva igen. Lite lagom abstinens har smugit sig in i sommarlovslivet.
Förmiddagen tillbringades utomhus med barnen. Grannen kom in och snackade en stund. Det har blivit plågsamt tydligt att både maken och jag har låtit städning och strykning få stå över för annat, alldeles för länge nu. Solen låter oss inte glömma det längre. Eftermiddagen har därför ägnats åt just de sakerna. Nu har mattor piskats, golv dammsugits, alla möjliga och omöjliga vråer har dammats. Kaninburen har fått en riktigt storstädning. Stryktvättberget har fått sig en rejäl omgång. Nu kan vi känna oss nöjda en stund. Och jag hoppas få tid att skriva en stund i morgon. Att inte skriva gör ont. Jag behöver skriva. Jag vill ju ha allt. Vara med barnen och få skriva. Nu när vi har så mycket tid tillsammans är det möjligt. Nu är det möjligt att få allt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej!
SvaraRaderaVad skönt att du röjt undan alla fysiska betungade måsten så att kroppen och sinnet kan få ro att sätta sig ner och just skriva. Jag förstår att du vill ha både skrivandet och tid med barnen :-) Det verkar som att du ändå skriver nästan varje dag va?
Lycka till med skrivandet i morgon då!
kram
Vilka underbara tips om att skriva som fanns på den där bilden! Tack för den! Jag ska ju börja min andra bok nästa vecka under min semester. Jag tar till mig vartenda råd :)
SvaraRaderaDuktiga ni är som tog tag i det där. Skönt att få undan en del måsten:-) Bra för samvetet som banar väg till tangenterna i morgon:-)
SvaraRaderaStort lycka till med skrivandet & Kramar
Caroline:
SvaraRaderaDet ÄR skönt att få undan en massa måsten som skaver. Jag skriver inte varje dag även om jag gärna skulle vilja, men jag skriver så ofta jag kan :)
Kram!
Trillingnöten:
Vad kul att du ska komma igång med din andra bok. Och att det fanns tips i mitt inlägg som kan hjälpa till :)
Ebba:
Tack! Det är ju en del av livet att ta hand om tråkiga måsten ibland :) Det ÄR verkligen skönt när det är gjort.
Kram!
Haha, som jag känner igen det där. Här hemma känns det också som om huset faller samman emellanåt. Det är helt klart insidan av huset som får ta smällen av att jag numera sitter med rumpan på stolen och skriver och maken har en intensiv arbetsperiod. Även här får vi ta en städrus emellanåt. Men de är så det får vara just nu. Tills min bok är klar.
SvaraRaderaJag hoppas att du finner din tid för att skriva Anneli. Kanske får man ta det lite för vad det blir under sommaren och barnens sommarlov. Själv försöker jag att bli bättre på att skriva var som helst och när som helst. Att känna glädje över att det blev en halvtimmes skrivande och att det är bättre än ingenting alls. Jag hoppas du hittar ditt sätt att skriva denna sommar och att njuta av familj och ledighet samtidigt. :)
Sköt om dig!
Kram Lotta