precis så som det var den 19 juni 1985. Bland molnen mellan Monaco och Nice. I en helikopter bytte maken och jag förlovningsringar. Blyga och smusslande. Men så lyckliga!
För ett år sedan idag, gifte sig prinsessan Viktoria och Daniel. De fick ett mycket mer omtumlande och jobbigt första år som gifta än maken och jag fick som förlovade. Det är så mycket lättare att möta svårigheter när man är två. Två som värnar om och alltid älskar varandra. Jag hoppas att framtiden blir ljus och lycklig för oss alla.
Fem nostalgiska träningslåtar
15 timmar sedan
Vilken romantik -fritt svävande i luften! Vad roligt att få läsa om den gyllene stunden.
SvaraRaderaVi förlovade oss i (... inte vid, utan i) en fontän i Madrid med champagne, kärlek -och antagligen en massa döda råttor som vi inte brydde då!
Grattis Anneli!
SvaraRaderaVad romantiskt:). Ni måste ha varit väldigt unga när ni förlovade er?
SvaraRaderaKram!
Men ibland kan själva svårigheten ligga i att man är just två:)
SvaraRaderaVilken underbar plats att förlova sig på. (sa hon som gjorde det vid köksbordet)
SvaraRaderaStort grattis på er förlovningsdag. Var rädda om varandra och kärleken! :)
Önskar er ett långt och härligt fortsatt liv tillsammans<3
SvaraRaderaUppe och ute på café Fåfängan med Mälarens vatten långt nedanför växlade jag min ring mot en annans.
Kram
Grattis! Vilket fint inlägg! Jag blev alldeles varm :) Kärlek är så fint. Jag är glad att både du och Victoria har hittat kärleken med stort K!
SvaraRaderaSofie:
SvaraRaderaDet var både romantiskt och spännande :) Ni verkar också ha hittat en annorlunda och romantiskt tillfälle.
Annika:
Tack! :)
Maria:
Det var romantiskt och vi var unga :)
Kram!
Åsa:
Det har du helt rätt i.
Märta:
Tack! Det var fantastiskt :) Jag tror att vi är ganska bra på att vara rädda om varandra och kärleken.
Ebba:
Tack snälla du, det är precis vad vi önskar oss!
Kram!
Trillingnöten:
Tack! Kärleken med stort K är precis vad vi har hittat. Och även ni har jag en känsla av :)