.

.

söndag 18 mars 2012

Vem skriver jag för

egentligen. Jag känner igen mig väldigt mycket i Rachel Kushners tankar om skrivande. Jag känner verkligen att det finns någon där som lyssnar när jag skriver, jag vet bara inte vem det är.



Helgen rusade förbi i en rasande fart och i morgon börjar en ny vecka. Måndagar är normalt bra dagar för mig, men just nu har jag inget klart mål inför morgondagen. Jag känner mig lite vilsen i skrivandet för jag är inte redo att börja redigera ännu och jag har inte någon inspiration för att skriva på den nya boken. Det känns verkligen konstigt! Fast imorgon kan det såklart kännas helt annorlunda. Kanske klarnar allt och så vet jag hur jag ska göra med redigeringen. En ny dag bär alltid med sig en massa nya härliga möjligheter. Det känns hoppfullt!

8 kommentarer:

  1. Så väl jag känner igen mig i det där "mitt-emellan-läget". Som tur är brukar det gå över.

    Jag funderar också ibland över vem jag skriver för. Mest tror jag att jag skriver för mig själv men samtidigt det jag själv skulle ha velat läsa - men inte fann.

    Din måndag kommer säkert att bli produktiv på något sätt - du är ju en sådan person:))

    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är verkligen ett lite konstigt läge, men med lite eftertanke och tid så ska det nog ordna sig.

      Jag tror också att man skriver mycket för sig själv och precis som du säger, något man själv vill läsa. Sedan får man bara hoppas på att någon annan också vill läsa det : )

      Jag ser alltid fram emot måndagar, jag tror att det kommer att bli en bra måndag i morgon också, även om jag inte vet riktigt vad jag ska göra.

      Kramar!

      Radera
  2. Sov på saken så kanske det klarnar. :-)
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ska jag göra, lite sömn kan göra stor skillnad : )
      Kram!

      Radera
  3. Jag brukar alltid tänka på mig själv som mina böckers första läsare. Jag berättar en historia som intresserar mig, jag skriver för att förstå... och överraskar ibland mig själv. Om andra också vill läsa är det alldeles underbart.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ju verkligen så det är. Man måste nog alltid skriva om sådant som är spännande för en själv för att det ska bli bra. Jag blir ofta själv överraskad av vad som händer i berättelserna som jag skriver och det är det som är det allra bästa med att skriva. Självklart är det väldigt tillfredsställande om andra vill läsa också. Och ännu roligare om någon annan gillar det.
      Kram!

      Radera
  4. Hoppas du utnyttjar dagen till något härligt stordåd! Eller kanske bara njuter av att finnas...

    Kram!

    SvaraRadera
  5. Kanske inga stordåd, men en början på något i alla fall : ) Njuta försöker jag göra varje dag.

    Kramar!

    SvaraRadera