är det som jag försöker leva i just nu. Inget är riktigt som det brukar vara. Jag förbereder för en av de stora födelsedagsfesterna vi har framför oss och försöker samtidigt att se till barnen som är småtrötta efter gårdagens sjukdom. Samtidigt längtar jag efter att få dyka in i mina berättelser.
För att överleva måste jag berätta historier. Så är det och det är bara att inse och det gör jag så gärna!
Jag har så smått börjat lägga in det som jag hoppas kommer att bli mitt alldeles egna signum i mitt andra manus. Det är ett jobb som gör mig smått euforisk.
Fast nu väntar familjen för det är fredag och dags att mysa och dansa. Nu börjar en hektisk period för mig och jag ska göra det allra bästa av den. Dags att köra igång en härlig decemberhelg med dans!
För att överleva måste jag berätta historier. Så är det och det är bara att inse och det gör jag så gärna!
Jag har så smått börjat lägga in det som jag hoppas kommer att bli mitt alldeles egna signum i mitt andra manus. Det är ett jobb som gör mig smått euforisk.
Fast nu väntar familjen för det är fredag och dags att mysa och dansa. Nu börjar en hektisk period för mig och jag ska göra det allra bästa av den. Dags att köra igång en härlig decemberhelg med dans!
Jag måste också berätta historier för att överkeva!
SvaraRaderaMen det är ett härligt måste! : )
RaderaJag har försökt föreställa mig själv sluta skriva men ett djupt mörker lägger sig över mig och jag får genast ångest. Alltså måste jag också skriva för att överleva.
SvaraRaderaDu vet väl att din titel på inlägget är titeln på en av Nene Ormes böcker? Riktigt riktigt bra bok :-).
Samma här, det går liksom inte att föreställa sig! Jag blir verkligen på riktigt mycket mindre trevlig när jag inte skriver : ) Jag känner till den boken, men har inte läst den ännu. Den ligger på önskelistan.
SvaraRaderaDans funkar alltid! Och berättelser förstås. :-)
SvaraRaderaKram M
Så är det : ) Kram!
Radera