Vissa dagar är det bara vackert. Solen skiner och det glittrar i snön. Andra dagar blåser det kallt. Kylan tar sig ända in i märg och ben. Då är det inte lika skönt att ta sin dagliga promenad. Det känns grått och trist. Men det är ändå en förväntans tid. Oavsett väder så kan man liksom känna det på sig på. Att våren ändå är på väg även om det känns otroligt när man tittar ut genom fönstret. I väntan på våren så tittar jag på gamla foton. Då hittade jag det här på vårt magnoliaträd. Och jag kan nästan se det framför mig när jag tittar ut i vår trädgård. Det gröna, sköna som intar våra liv när våren äntligen kommer hit. Det är verkligen härligt. Men om man passar på att njuta av den förväntan som man kan känna nu så kanske inte våren känns lika kort som den brukar göra. Och dessutom tränar man mindfulness som är så viktig. Att alltid leva i nuet. Jag har fått ett paket från Ajabaja som jag inte öppnat än. Och så ska vi ha fredagsmys. Kan man verkligen begära mer?
Life is good!
Att skriva i novembermörkret
2 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar