En firarhelg

har vi och därför hinner jag inte mycket mer. Idag är det makens tur.

Därför hade vi sammanslagen fest för både äldsta sonen och maken igår. Mycket trevligt. Idag firar vi maken här hemma för oss själva och jag ska bjuda på god mat, vilken min pappa hjälpt till med, då han har fångat fisken vi ska äta. Tack för det! Så det blir inte mycket mer härifrån. I morgon är det måndag och jag hoppas få lite manustid igen.

Men tills dess, gratulationer och kärlek till maken! Eftersom han gillar musik det svänger om ger jag honom den här låten idag. Love!

Då var det dags

igen. Men var det inte alldeles nyss?

Idag har dottern och jag varit i det stora shoppingcentret och handlat lite. Allt bör inte shoppas online, det finns väldigt mycket känsla i att känna och se på saker. Och så får man lite julkänsla på köpet. Idag fick vi dessutom uppleva ett vackert Luciatåg som vandrade runt bland butikerna.


Swedish Lucia For Dummies from Sweden on Vimeo.

Annars har vi mest haft det skönt och njuter av att helgen har startat. Vilket också innebär, just det, dans. Lite sent på det, men natten är ung. Man kan ha riktigt kul när man shoppar, om man vågar. Nu kör vi igång en riktigt härlig helg med dans!

Min förstfödde

och allra finaste kille fyller 16 år idag! Att tiden flyger iväg vet vi ju redan innan, men när man ser hur barnen växer, förstår man hur oändligt fort den faktiskt går.

Så vi pratade lite i morse, min stora kille och jag, om den dagen då han föddes. Han har hört om den många gånger förut, men han tycker fortfarande att det är roligt att lyssna. Eller så är han bara snäll mot sin mamma.

Idag blir det inget annat än firande. Lite julklappsinköp har gjorts. Tack och lov för internet, säger en genomförkyld lite människa som det inte är mycket med just nu. Fast det är kul att webbshoppa och alldeles för enkelt. Får nog kolla hur mycket det finns kvar på kontot snart. : D

Jag har inte jobbat en sekund med mitt manus, men det gör inget, för den här dagen ser annorlunda ut. Den tillägnas min högt älskade 16-åring. Du är mitt första barn och du var den som lärde mig hur det känns att älska någon över allt annat. ♥

Inte bättre alls

utan snarare sämre. Förkylningen har slagit till på allvar nu. Sa hej då till barnen på morgonen och sov sedan hela förmiddagen. Släpade mig sedan till slut upp till lunch. Trist, trist!

Men skam den som ger sig, jag har lyckats fortsätta med manusarbetet en liten stund i alla fall.

Medan jag försöker krya på mig tar vi till oss lite skrivinspiration, som idag handlar om hur vi får läsaren att bry sig om dina karaktärer. Deras porträtt ska inte vara så detaljerade, man ska istället visa deras svagheter och deras mål i berättelsen. Karaktären är berättelsen. Mycket intressant!

Julshopping och förkylning

fy för förkylning.

Men, men julen väntar på ingen, så maken och jag drog iväg för att göra en del ärenden så fort äldsta sonen och dottern kommit hem, så att de kunde ta hand om småkillarna. För varje sak man får gjort inför julen lägger sig ett lugn i själen. Jag hämtade paket också, fyra stycken. Det känns alltid lika spännande. Lite som julafton faktiskt, även om sakerna inte är till mig. Inte alla i alla fall.  : D

Jag har plockat undan i köket som såg ut som ett slagfält i förmiddags och så har jag fortsatt med det eviga strykandet. Det gjorde jag samtidigt som jag såg på tv. Det var väldigt mycket att se på idag. Nobels pristagare med flera har ju haft fullt upp och Mandelas minnesprogram har pågått hela dagen. Jag hann med nöd och näppe trycka in lite manusarbete också, tack vare att maken tog hand om matlagningen. ♥ Det känns skönt att hinna göra lite manusarbete varje dag.

Idag blir det lite julmusik hos mig. The epic way!

Novellens väg ut i världen

och en del annat, blev händelserna under helgen. Tiden sprang ifrån mig helt, så bloggandet fick vänta. Så ser livet ut när man inte riktigt hinner med.

Bild lånad här.

Jag ändrade och ändrade och hittade nya fel och ändrade lite till, både i novellen och i författarporträttet. Maken och dottern kämpade med att få till ett fint foto som också ska vara med. Oj vad vi kämpade, det är inte lätt när det är så mörkt och grått ute. Till slut var vi i alla fall nöjda allihop. Allt skickades till slut en bit in på en ny dag, mellan ett och två på natten. Det blir alltid så för mig. Jag känner mig så nöjd och lättad över att det har kommit iväg. Och nu är det så spännande.

Lillkillen var hemma idag eftersom han var förkyld. Maken och jag känner oss inte heller riktigt hundra. Orken är inte på topp helt enkelt. Men det hindrade mig inte från att fortsätta lägga in ändringarna i manus nummer två. Full fart framåt, nu när vindarna verkar ligga i ryggen!

Svart skugga

Jag har läst Svart skugga av Ida Axelsson. Ännu en fantastisk bok från Litet förlag med en framsida man gärna vill hålla i och känna på.

Boken beskrivs så här:

"Vi har alla ett förflutet. Frågan är hur det påverkar - och hur vi låter det påverka - oss.

Tidig gryningsmorgon vaknar Damir Skatzlic till en makaber syn. Kvinnokroppen som hittas hängd från brofästet, över terrasstrapporna i centrala Helsingborg visar sig vara den folkkära lokalkändisen Katarina Johansson. När polisen kommer till platsen möter Damir sin barndomsvän Linn Wide som utreder fallet. 

Damir vet inte vad som var mest otippat, den döda kvinnan eller att Linn Wide var tillbaka efter så många år av tystnad. Kommer han nu få svar på varför Linn valde att lämna Helsingborg och honom? Varför hon aldrig svarade på hans telefonsamtal eller brev?

Det blir en rivstart på jobbet för Linn Wide men utredningen kring Katarinas död går trögt. Precis som varje historia, har varje människa två sidor. En man visar upp för omvärlden och en man döljer på insidan. För Linn är det en balans mellan ljus och mörker. Kommer hon någonsin att bli fri om hon fortsätter blunda för den mörka sidan inom henne? När hon förstår att hennes egen historia har legat i den döda kvinnans händer går arbetet främst ut på att dölja spåren som sammankopplar henne med Katarina Johansson. Samtidigt måste hon vara professionell och lösa gåtan varför Katarina är död? Och varför på en så offentlig plats?"

Berättelsen utspelar sig i Helsingborg, min hemstad, vilket gör den extra intressant för mig. Det är en mycket spännande historia som gör att man inte kan sluta läsa. En kvinnlig polis, med ett dolt förflutet som jagar henne och ett plågsamt förhållande bakom sig, flyttar från Stockholm tillbaka till sin hemstad Helsingborg. Det är inte bara spänningen som gör den här boken så bra, det är de mänskliga frågeställningarna. Hur mycket i våra liv handlar om egen vilja och hur mycket handlar om yttre omständigheter? Eller slumpen? Är alla människor tillräckligt starka för att ta sig igenom svårigheter eller är det ofrånkomligt att vissa faller för att inte kunna ta sig tillbaka upp?

Boken börjar så här:
""Nu fick det kallblodiga svinet vad han förtjänat." Minnesbilden från matbutiken angriper henne igen. Hon stannar till, plågar sig igenom händelsen ytterligare en gång." 

Vatten upp till knäna

och vågor i håret, får man räkna med om man ska ta en promenad vid havet idag.



Julkänslan känns en bit bort. Om man inte stannar inomhus förstås, vilket vi självklart gör. Vi har i alla fall inte snöstorm hos oss. Fast lite snö kom det, hoppas det blir lite mer till julafton.

Jag har mest vilat och prokrastinerat i dag. Fast jag har gjort en beställning på ekologiska saker vi behöver. Och så har jag, till slut, jobbat lite med ändringarna som ska läggas in i manus nummer två. Det blev bara en sådan dag. Gott nog.

Och dessutom är det ju fredag! Yay! Och då är det, tada, dags att dansa. Idag ska vi göra det utomhus, trots att vi hellre är inomhus. Kör hårt, så drar vi igång helgen med dunder och rock!

Ett stormigt inlägg

får det bli idag.

Det viner utanför fönstret och det börjar bli dags att slå av datorn, då kulmen på stormen närmar sig. Jag sitter inomhus på vinden, med nya fina fönster och ändå skakar skrivbordet i byarna. Läskigt!

Jag har läst färdigt manus nummer två, läst igenom novellen och börjat lägga in ändringarna i manuset. Novellen ska granskas av övriga familjemedlemmar ännu en gång, innan det är redo för avfärd. Det känns som en riktigt bra dag.

Dagens skrivinspiration handlar om hur galna vi som skriver är. De tio största anledningarna till att författare är galna. Så kul och en hel del är faktiskt sorgligt sant! : D Men vad gör det, vem vill vara normal när man kan vara galen och lycklig när man får skriva?

Det är mycket nu

ett manus, en novell och ett författarporträtt är vad som finns på agendan just nu.

Men jag jobbar på, trots att kroppen inte är på topp. Ungefär så.

I dagens skrivinspiration fundera vi lite över den stege vi tänker oss att vi klättrar på under tiden som vi kämpar oss mot våra mål. I det här fallet publicering. Fast det är ingen tävling och det finns ingen stege, vi kämpar bara på där vi råkar befinna oss i den processen. Vi har olika vägar att färdas på, olika mål att ta oss fram till. Men vi färdas tillsammans. Det känns fint.

Bokrelease och redigering

hos mig idag.

Jag får lov att suga energi ur händelser som är överfulla av dem. För än så länge har jag inte lyckats hitta tillbaka till min egen.

Bokreleasen för Svart skugga av Ida Axelsson var helt fantastisk. Det tog lite tid för mig att krångla ur bilderna ur mobilen som har börjat bli lite trotsig. Tur att maken vet hur man gör. Nu är de här. Jag hade glömt kameran och de bilder jag tog blev väl inte direkt lysande, men de är allt jag har och känslan finns kvar i dem.

Stockholm bjöd mig på en härlig julkänsla. Magi som bara finns runt jul.

Ida Axelsson, tillsammans med Litet förlag och lägenhetens ägare Marion Nyström, bjöd på stämningsfull gemenskap.

Underbara snittar och ljuvliga cupcakes och gott vin förstås.

Goda samtal.

Nina Larsdotter Lööw och Ida Axelsson välkomnade boken, Svart skugga ut i världen.

Sedan var det dags för signering.

Även på toaletten var stämningen magisk.

På vägen vidare mot eftersläckaren fortsatte magin att lysa med sin närvaro.

Vi avslutade kvällen på puben med flera härliga samtal.

Vilken underbar resa tillbaka i tiden. Inte så långt tillbaka, men ändå. Nu känner jag mig väldigt mycket piggare igen.

Jag har faktiskt jobbat i dag också. Jag har läst ur manus nummer två och har drygt hälften kvar. När jag skrev ut det tog färgen slut och det går knappt att läsa om man inte har fullt dagsljus, vilket gör att det tar lite tid. Man vill ju inte skriva ut en sådan mängd papper en gång till. Dessutom har jag skrivit lite på författarporträttet, det är inte lätt. Och så har jag läst igenom novellen, nu ska den också läsas på papper en gång till. Det går framåt.

Lite utslagen

men inte nedslagen.

Jag har inte mått särskilt bra de senaste dagarna. Ont i magen, mår illa och är supertrött. En vän har dessutom fått den sämsta nyheten, vilket gör min dag till en sådan då man inte riktigt hittar kraften. Däremot får man en riktig tankeställare om vad som är viktigt i livet. Viktigt på riktigt!

Jag hoppas på mer energi i morgon, då jag verkligen behöver jobba med novellen och författarporträttet. Och så ska jag få till ett foto av mig själv, det känns som det borde finnas lite bättre dagar för det än denna.

Det är så december och tiden går fortare än någonsin. Vi har dessutom två födelsedagar den här månaden. Men jag tänker inte låta det stressa mig i år. Jag vill njuta av allt ljus, all fin julmusik och den stora förväntan och glädjen barnen lever i.

Fin julmusik har en fantastisk förmåga att lugna sinnet. I det lugnet borde vi stanna hela december och bara njuta av allt det goda.