.

.

söndag 24 november 2013

Ännu en

helg att lägga till handlingarna.


Tiden går och vi med den. Vi har haft en riktigt skön helg! Fast maken har jobbat hårt, han har städat och putsat fönster och piskat matta och oljat badrumsgolvet och jag vet inte vad. Hans energi är det inget fel på. Själv är jag glad över att det blir så fint här hemma, samtidigt som jag jobbar med manus. Bästa maken ever!

Jag har instruerat barnen till att byta sina lakan och sedan duscha. Jag tror de har klarat uppgiften. Nu vill maken att jag kommer ner på fördrink. Jag har det så bra!

Jag har gått igenom de sista orden och har nu skrivit ut manuset med annat typsnitt för att kunna upptäcka mer av sådant som inte stämmer. Sedan ska det läsas igenom.

Dagens skrivinspiration handlar om hur mycket man borde veta om sin berättelse innan man börjar skriva den. Joshua Henkin tycker att man inte måste veta särskilt mycket alls utan att man måste lämna möjligheten öppen för oförberedda händelser, precis som det ser ut i verkliga livet. Och att man ska känna sina karaktärer väldigt väl, även sådant som inte kommer att finnas i ditt manus. Jag tycker det låter väldigt logiskt.

8 kommentarer:

  1. Vilket härligt träd! Ser ut som en bra inspirationskälla.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ett vackert träd, jag tog bilden förra vintern under en ljusfestival här i stan. I det finns säkert många berättelser gömda. : )

      Radera
  2. Henkin har helt rätt! Jag vill bli överraskad av mina egna karraktärer som jag blev i helgen. Låta dem få ha ett eget liv så länge de rör sig mot det mål jag ställt upp. Det blir så mycket mindre förutsägbart då.
    Skönt med städhjälpen. Funderar på hemhjälp men vill spara pengarna för att resa :). Ska tilläggas att min make också städar men ingen av oss gillar det särskilt mycket - alls...
    Vackert träd. Såg ett liknande utanför mitt jobb i morse. Det flimmrade helt hysteriskt. Antagligen för att skrämma bort kajorna som sover där om natten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För mig är det jätteviktigt att kunna bli överraskad när jag skriver, annars tycker jag det blir tråkigt. Jag älskar dynamiken i det oförutsägbara.

      Hemhjälp skulle inte vara fel. : ) Fast vi samarbetar väldigt bra härhemma, maken gillar att städa och jag sköter all tvätt och den mesta maten.

      Jag tog fotot på trädet förra vintern på en ljusfestival här i stan, det fanns hur många magiska ljusinstalationer som helst. Det var riktigt häftigt!

      Radera
  3. Ah vad bäst att få gå till fördrink. Det är du värd efter allt slit med texten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, det tycker jag också! : ) Fast jag har det verkligen bra, en stöttande familj gör allt slit så mycket lättare.

      Radera
  4. Vad skönt att bli "ompysslad" på det viset. Få rent och fint hemma och fördrink till på det! Kanske middag också?

    Precis så gör jag när jag skriver. Jag har mina karaktärer som jag har "lärt känna" och jag har en story. Men medan jag skriver brukar det komma in nytt
    som jag inte hade räknat med. Det är ofta de styckena som jag gillar bäst. De gör hela storyn levande. Så jag håller med Joshua Henkin även fast jag tyvärr inte kunde se inlägget med honom. (Jag kan inte se klipp just nu och vet inte hur jag ska göra för att kunna se dem? Jag har skickat kraschrapport men det hjälper inte).
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är skönt och jag känner mig så lyckligt lottad som har en familj som stöttar mig! Middagen var väl förberedd, jag behövde bara krydda såsen. : ) Vad synd att du inte kunde se inlägget, men jag håller med, jag älskar dynamiken i det oförutsägbara. Jag tror verkligen de bästa texterna kan komma ur den.
      Kram

      Radera