.

.

torsdag 6 februari 2014

Dags för avsked

och stort tack för den här tiden. Dags att säga hej då till den här bloggen. Fyra år har det hunnit bli, det är knappt man förstår det. Det känns vemodigt, som att säga hej då till en väldigt god vän. Det känns som om det var alldeles nyss jag satt en natt och skrev mitt allra första inlägg. Jag hade ingen aning om vad jag ville säga men helt klart var att orden ville ut. Och ut kom de. Mitt skrivande formades och utvecklades tillsammans med bloggen.


Mitt fösta inlägg blev det här:
"Kylan ligger envist kvar i luften. Vi skåningar längtar efter våren. Det här året känns vintern lång. Men kylan kan också kännas uppfriskande och sinnet öppnas. Jag tar långa promenader och rensar hjärnan. Får nya infallsvinklar. Att promenera är verkligen en lisa för själen. Mina bästa idéer kommer då och problem och trötthet skingras. Livet med fyra barn är en fullkomligt underbar röra. Men hjärnan blir full och ibland stressad. Då tar jag en promenad och får nya krafter. Tänk att så lite kan göra så mycket.

Förra året bodde vi på Mallorca. Ingen kyla. Ingen snö. Vi hade ett underbart, spännande och innehållsrikt år. Barnen gick på Svenska skolan i Palma. Livet var enkelt. Inte en massa kläder. Inte vara tvungen att sitta inne och kura i flera månader. Och vi njöt av allt det sköna, varma och ljusa. Jag längtar tillbaka ganska ofta. Glädjen och kreativiteten fanns kvar hela året. Ingen vintertrötthet störde sinnet. Min själ är lycklig där."


Tack kära blogg för att du lotsade mig. Tack finaste läsare för att ni följde mig. Nu ska jag synas och finnas ännu mer. Med mitt namn och hel bild. Välkomna till min nya plats i cyberspace. Välkomna till fortsättningen och min nya blogg. Välkomna till Anneli Stålberg.
http://annelistalberg.blogspot.se/

onsdag 5 februari 2014

Dags att ge upp

trots att jag inte gillar det. Att göra en lista. Jag gillar inte listor alls men nu måste jag helt enkelt ge efter för att slippa känna att jag inte hinner det jag ska. Helt enkelt för att få en överblick över vad jag behöver göra.

Den här idén tycker jag var bra. Den hittade jag här.


Smart och enkelt.

Jag har gjort två saker som hängt över mig. Det känns mycket skönt. Men så är det så mycket mer och minnet är bra men kort.

Fördelen med allt det här är att jag glömmer bort att vänta. För väntan är så jobbig. Jag vill inte ha en enda refusering. Och så känner jag att jag måste jobba snabbare så att jag kan börja skriva igen. Oh, ljuva tanke.

Under tiden tar jag till mig lite skrivinspiration. Det handlar om ifall man ska tänka sig en speciell läsare och vem det i så fall är. Om man ska eller inte ska läsa under tiden som man skriver. Själv gör jag väldigt mycket som Rachel Kushner, jag skriver i princip för mig själv, sådant jag själv vill läsa och jag tycker om att läsa och inspireras av andras skrivande under tiden som jag skriver.

tisdag 4 februari 2014

När tiden rinner ur händerna

känns det ibland som om inget blir riktigt gjort. Det är så överfyllt i huvudet just nu att jag faktiskt håller på att få huvudvärk. Men bättre det än att det är helt tomt och innehållslöst, det vore fruktansvärt!


Och så är ju allt så roligt, det är bara tiden som är allt för knapp. Men ibland är det verkligen nu eller aldrig som gäller.

Så vad gäller tid har jag känt att dagens grateful ibland stressar mig, därför har jag bestämt mig för att varje dag är fylld av saker att vara tacksam över, men jag kommer bara att dela dem här då och då. För att minska på stressen och för att skapa mer tid för allt det jag vill göra. Tacksamheten finns däremot i mina tankar hela tiden. Dagens grateful blir därför mindfulness och att inte göra sådant som ökar på stressen.


Idag blir det musik. Avkopplande och riktigt skön sådan. Den finns dessutom i mitt soundtrack till manus nummer två. The feel again (Stay) med Blue October. Så bra.

måndag 3 februari 2014

Att tro på sig själv

är inte helt lätt. I alla fall inte när man är på väg in i något helt nytt och oprövat. Där är jag nu. Ena stunden är jag sjukt taggad och nästa vill jag bara strunta i alltihop.


Men jag vet att jag kommer att kämpa på. Behöver bara bli lite säkrare på vad jag håller på med. För det är ju så spännande.

Och så har jag ju skrivandet. Där känner jag mig mycket mer hemma. Där finns min passion. Men man måste ju leva också. Därför kan man inte bara skriva. Tråkigt nog.

Dagens grateful.
Dag 35:
Att få se solen. Till slut. Det har varit mörkt, kallt och grått länge nu. Men idag visade den sig och världen blev ljusare. Till och med fåglarna kvittrade så glatt. Vårkänslan fyllde upp mitt inre. Och vintern känns plötsligt ändlig.


Dagens skrivinspiration handlar om skrivregler. Alla har ju sina egna men här kommer tio andra. Eller kanske samma, i alla fall en del. Det sista gillar jag. Att skriva förändrar en och det gör en mer fri. Så sant!

söndag 2 februari 2014

Full av inspiration

och massor att göra. Nu gäller det bara att prioritera.


Och så är det verkligen, man måste lägga in sina prioriteringar i sitt schema. Det är så mycket jag vill göra. Så mycket roligt. Så lite tid. Men jag ska försöka använda den väl. Tiden.

Dagens grateful.

Dag 32:
Att jobba med sitt tredje manus. Det fladdrar i magen när jag läser det jag var tvungen att skriva ner, samtidigt som jag jobbade med mitt andra manus. Åh vad jag tycker om det. Kan inte vänta tills mina karaktärer får en värld att leva i. Motgångar att ta sig igenom. Känslor att känna. Liv att leva.


Dag 33:
Hemgjorda köttbullar. Det gör jag alldeles för sällan. Borde och vill, men gör det inte. Men när jag gör det är njutningen fullkomlig.


Dagens skrivinspiration handlar om att inte fastna. Man kan helt enkelt inte jobba med samma manus hur länge som helst. Och dessutom är det den allra bästa utbildningen att fortsätta skriva. Så jag följer definitivt rådet och fortsätter att jobba med manus nummer tre. Och det gör jag med den största glädjen. Jag har längtat så efter att få skriva i det fantastiska flow det innebär att skriva sitt första utkast. Älskar det! ♥